Förstelärare är i Sverige en karriärtjänst för särskilt yrkesskickliga lärare i grundskolan och gymnasiet.

Karriärsteget infördes 2013 som en del av den så kallade karriärstegsreformen i syfte att skapa fler karriärmöjligheter för lärare och på så sätt göra yrket mer attraktivt. Förstelärare kan utses som antingen en fast tjänst eller som ett tidsbegränsat förordnande. Staten anslår 5 000 kronor per månad i lönepåslag för förstelärarna. Minst 50 % av deras tjänst skall bestå av undervisning, vad tjänsten i övrigt skall bestå av ansvarar den lokala skolhuvudmannen för. Ofta ansvarar förstelärarna för pedagogiskt utvecklingsarbete. Som ytterligare ett karriärsteg återinfördes samtidigt lektorstjänster i det svenska skolväsendet.

Studier har visat att reformen implementerats på olika sätt, och har lett till en mer framträdande position för förstelärare i skolorganisationerna[1]. Skolor som infört förstelärare har mindre lärrarrörlighet och högre skolresultat än skolor som inte har förstelärare, visar en studie vid IFAU.[2]

Referenser redigera

Källor redigera

Noter redigera

  1. ^ Alvehus, Eklund och Kastberg (2019). Lärarkåren och förstelärarna. Stärkt, splittrad och styrd profession. ISBN 9789144123387 
  2. ^ Erik Grönqvist, Lena Hensvik, Anna Thoresson (2020). ”Minskar lärarrörligheten och förbättras studieresultaten av karriärstegsreformen?”. IFAU rapportserie ISSN 1651-1131 (Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering).