Wikipedia

Födelsedagseffekten

Födelsedagseffekten (ibland kallad födelsedagsblues, särskilt när man specifikt hänvisar till självmord) är ett statistiskt fenomen där en individs sannolikhet för död verkar öka på eller i anslutning till personens födelsedag. Födelsedagseffekten har studerats på befolkningar i England och Wales,[1] Schweiz,[2][3] Ukraina,[4] och USA.[5][6] Den har även studerats på bland annat basebollspelare i Major League.[7]

Studier visar inte konsekvent denna effekt; vissa studier visar att dödligheten mellan män och kvinnor skiljer sig åt inför födelsedagen, medan andra studier inte finner någon ökad dödlighet signifikant för kön.[8][9] Föreslagna mekanismer för effekten inkluderar alkoholkonsumtion, psykologisk stress relaterad till födelsedagen, ökad självmordsrisk, dödssjuka patienter som försöker hålla ut fram till födelsedagen.[10][11]

Se även redigera

Referenser redigera

  1. ^ Anderson, M (1975). ”Relationship between month of birth and month of death in the elderly”. British Journal of Preventive & Social Medicine 29 (3): sid. 151–156. doi:10.1136/jech.29.3.151. PMID 1191883. 
  2. ^ Bovet, J (1997). ”[Mortality and birthdays]”. Sozial- und Präventivmedizin 42 (3): sid. 151–161. doi:10.1007/bf01300566. PMID 9334087. 
  3. ^ Ajdacic-Gross, Vladeta (2012). ”Death has a preference for birthdays—an analysis of death time series”. Annals of Epidemiology 22 (8): sid. 603–606. doi:10.1016/j.annepidem.2012.04.016. PMID 22658822. 
  4. ^ Vaiserman, Alexander (2003). ”Variation of mortality rate during the individual annual cycle”. Biogerontology 4 (4): sid. 221–225. doi:10.1023/A:1025168932058. PMID 14501186. 
  5. ^ Phillips, David (1992). ”The Birthday: Lifeline or Deadline?”. Psychosomatic Medicine 54 (5): sid. 532–542. doi:10.1097/00006842-199209000-00001. PMID 1438656. 
  6. ^ Peña, Pablo (2015). ”A not so happy day after all: Excess death rates on birthdays in the U.S”. Social Science & Medicine 126: sid. 59–66. doi:10.1016/j.socscimed.2014.12.014. PMID 25528555. 
  7. ^ Abel, Ernest (2009). ”Mortality Salience of Birthdays on Day of Death in the Major Leagues”. Death Studies 33 (2): sid. 175–184. doi:10.1080/07481180802138936. PMID 19143110. 
  8. ^ Doblhammer, Gabrielle (1999). ”Longevity and month of birth: Evidence from Austria and Denmark”. Demographic Research 1 (3): sid. [22] p. doi:10.4054/DemRes.1999.1.3. PMID 12178151. 
  9. ^ Medenwald, Daniel (2014). ”Deaths and major biographical events: a study of all cancer deaths in Germany from 1995 to 2009”. BMJ Open 4 (4): sid. e004423. doi:10.1136/bmjopen-2013-004423. PMID 24694623. 
  10. ^ Phillips, David; Van Voorhees, Camilla; Ruth, Todd (1992). ”The Birthday: Lifeline or Deadline?”. Psychosomatic Medicine 54 (5): sid. 532–542. doi:10.1097/00006842-199209000-00001. PMID 1438656. 
  11. ^ Abel, Ernest; Kruger, Michael (2009). ”Mortality Salience of Birthdays on Day of Death in the Major Leagues”. Death Studies 33 (2): sid. 175–184. doi:10.1080/07481180802138936. PMID 19143110. 
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Födelsedagseffekten&oldid=50016990”