Öppna huvudmenyn
ESO:s observatorier i Chile: La Silla, Paranal samt ALMA.

Europeiska sydobservatoriet, ESO (en. European Southern Observatory), är en europeisk astronomisk organisation med teleskop placerade på södra halvklotet. ESO driver flera observatorier i norra Chile: Paranalobservatoriet och det optiska teleskopet VLT - Very Large Telescope, La Silla-observatoriet samt är med som europeisk partner i ALMA. ESO är även delägare i APEX. Dess största framtidsprojekt är European Extremely Large Telescope. ESO bildades 1962 och är Europas främsta mellanstatliga organisation inom astronomi.

VerksamhetRedigera

Europeiska sydobservatoriet stöds idag av 15 länder. Observatoriet innebär att europeiska astronomer ges möjlighet att observera den södra stjärnhimlen med hjälp av några av världens mest avancerade teleskop. Organisationen har cirka 730 anställda och får bidrag från medlemsstaterna med 143 miljoner euro per år.[1][förtydliga]

ESO har byggt och driver några av världens mest kraftfulla markbaserade teleskop. Bland dessa finns New Technology Telescope (NTT), som grundlade teknik kring aktiv optik, och Very Large Telescope (VLT), som består av fyra 8-metersteleskop och fyra 1,8-metersteleskop, samt Atacama Large Millimeter Array (ALMA), som är det största projektet i världen inom markbaserad astronomi. Under utveckling är också European Extremely Large Telescope (E-ELT).

ESO:s observatorier har möjliggjort ett flertal viktiga astronomiska upptäckter och resulterat I ett stort antal vetenskapliga artiklar. Med hjälp av VLT och HARPS har ett flertal exoplaneter upptäckts, bland annat en planet kring en av våra närmaste stjärngrannar Alfa Centauri. Med hjälp av VLT fick forskarna ett avgörande bevis för existensen av ett supermassivt svart hål i Vintgergatans centrum. VLT har observerat mycket avlägsna stjärnor som skapades bara några hundra miljoner år efter Big bang samt observerat efterglöden av den mest avlägsna gammablixt som vi känner till, 12,8 miljarder ljusår bort.[2]

ALMARedigera

ALMA är ett teleskop som består av 66 högprecisionsantenner. ALMA undersöker ljuset från universums kallaste himlakroppar och från kalla moln i den interstellära rymden. Detta ljus har våglängder kring en millimeter, mellan infrarött ljus och radiostrålning, och kallas därför för millimeterstrålning och submillimeterstrålning.[3]

European Extremely Large TelescopeRedigera

European Extremely Large Telescope (E-ELT) är ett teleskop i 40-metersklassen. Det blir världens största teleskop för synligt och kortvågigt infrarött ljus. Teleskopet möjliggör detaljerade studier av bland annat planeter kring andra stjärnor, de första objekten i universum, supermassiva svarta hål, den mörka materians beskaffenhet och fördelning samt av den mörka energin som dominerar vårt universum.[4]

MedlemsländerRedigera

Land Gick med
  Belgien 1962
  Tyskland 1962
  Frankrike 1962
  Nederländerna 1962
  Sverige 1962
  Danmark 1967
  Schweiz 1981
  Italien 1982, 24 maj
  Portugal 2000, 27 juni
  Storbritannien 2002, 8 juli
  Finland 2004, 1 juli
  Spanien 2006, 1 juli
  Tjeckien 2007, 1 januari
  Österrike 2008, 1 juli
  Brasilien 2010, 29 december

Externa länkarRedigera

ReferenserRedigera