Ester Ellqvist
Ruth Ester Elisabeth Ellqvist-Bauer, född 4 oktober 1880 i Ausås i Skåne,[4] död 20 november 1918 på Vättern,[5] var en svensk konstnär.
| Ester Ellqvist Bauer | |
 | |
| Födelsenamn | Ruth Ester Elisabeth Ellqvist |
|---|---|
| Född | 4 oktober 1880 Ausås socken, Skåne, Sverige |
| Död | 20 november 1918 (38 år) Vättern, Sverige |
| Begravningsplats | Östra kyrkogården, Jönköping[1][2][3] |
| Nationalitet | Svensk |
| Make/maka | John Bauer (1906–1918) |
| Konstnärskap | |
| År aktiv | 1901-1905 |
| Utbildning | Konstfack och Kungliga Akademien för de fria konsterna |
| Rörelse | modernism |
| Redigera Wikidata (för vissa parametrar) | |
Biografi redigera
Uppväxtåren redigera
Ester Ellqvist var dotter till Carl Christensson Ellqvist och Johanna Nilsdotter.[6] Hon var det sjätte barnet i en syskonskara om tre pojkar och tre flickor som överlevde barndomsåren. Fadern var lärare i socknens folkskola men i slutet av 1880-talet flyttade familjen Ellqvist till Stockholm. Troligen var det modern som tog initiativ till flytten och hon kunde nu ombesörja sönerna Oscars och Ernsts utbildning på Tekniska skolan. Bröderna utbildade sig till fotografer. Äldsta brodern Carl var kammarskrivare. Systern Gerda, som även hon studerade på Tekniska skolan, utbildade sig till handarbetslärare men arbetade inom fotoyrket[7].[8] Systern Selma utbildade sig till diakonissa vid Ersta.
Studier redigera
Ester Ellqvist utbildade sig i slutet av 1890-talet på Tekniska skolan i Stockholm. Den 29 augusti 1900 blev hon antagen till Kungliga Akademien för de fria konsterna och fick gå på den så kallade Fruntimmersavdelningen. Samtidigt bedrev hon studier i etsning vid Tallbergs etsningsskola.[9] Till en början utmärkte sig hon inte som konstnär men utvecklades och 1905 fick hon "loford" och 180 kronor.[10]
Uppvaktning och giftermål redigera
Ester Ellqvist träffade John Bauer på Konstakademien där de båda började studera höstterminen 1900. Deras kärleksförbindelse verkar ha tagit form i början av 1902. Relationen präglas av stark passion som rymmer stark kärlek men också mycket svartsjuka och ambivalens.[11] De gifte sig den 18 december 1906[4].
Livsvillkor redigera
Hon var bland annat modell till Bauers guldlockiga prinsessa Tuvstarr. Efter giftermålet avbröt hon motvilligt sin konstnärliga utbildning. Paret fick 1915 sonen Bengt Olov, smeknamn Putte. Hon stod i begrepp att återuppta sitt måleri, när hon tillsammans med man och son omkom vid kanalbåten Per Brahes undergång 1918 utanför Hästholmen i Vättern.[12]
Ester eller Esther är själv inkonsekvent med hur hon stavade sitt namn, vilket framgår den brevkorrespondens som finns i Jönköpings läns museums samlingar. Hennes make John stavade oftast hennes namn med h: Esther.[13]
Ellqvists liv skildrades i en TV-film 1986 i regi av Agneta Elers-Jarleman.
Se även redigera
- Filmen Ester – om John Bauers hustru (1986)
Referenser redigera
- Svenskt konstnärslexikon del II sid 123, Allhems Förlag, Malmö
Noter redigera
- ^ Östra kyrkogården Jönköping: John Bauer, Kulturgravar, läst: 17 november 2019.[källa från Wikidata]
- ^ Ruth Ester Bauer Ellqvist • Född: 1880-10-04 • Död: 1918-11-20, läst: 1 december 2020.[källa från Wikidata]
- ^ John Bauer, Gravar.se, läs online, läst: 20 mars 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Wersäll, Margareta (2014). Allt är en bild av mitt hjärta – Konstnärsparet John Bauer och Esther Ellqvist
- ^ Corin, Claes (2013). I John Bauers fotspår
- ^ Wersäll, Margareta (2014). Allt är en bild av mitt hjärta – Konstnärsparet John Bauer och Esther Ellqvist. Bokens fakta är felaktig: Rätt text inmatad i ovanstående text.
- ^ C-Ellqvist, Staffan (2021). Fotograf Oscar Ellqvist Bevarade ögonblick. sid. 34
- ^ Wersäll, Margareta (2014). Allt är en bild av mitt hjärta – Konstnärsparet John Bauer och Esther Ellqvist. sid. 9
- ^ Wersäll, Margareta (2014). Allt är en bild av mitt hjärta – Konstnärsparet John Bauer och Esther Ellqvist
- ^ Wersäll, Margareta (2014). Allt är en bild av mitt hjärta – Konstnärsparet John Bauer och Esther Ellqvist
- ^ Wersäll, Margareta (2014). Allt är en bild av mitt hjärta
- ^ Bergquist, Lars (1980). Per Brahes undergång och bärgning
- ^ ”Jönköpings läns museum – Museets samlingar och arkiv”. http://www.jkpglm.se/Museets-samlingar/Arkiv/. Läst 9 november 2017.