Ernst Lerch, född 19 november 1914 i Klagenfurt, Österrike-Ungern, död 1997[1] i Klagenfurt, Österrike, var en österrikisk SS-Sturmbannführer. Lerch ingick i staben hos Odilo Globocnik, chef för Operation Reinhard, kodnamnet för förintelsen av Generalguvernementets judiska befolkning.

Ernst Lerch
SS-Sturmbannführer collar.svg Sturmbannführer
Född19 november 1914
Klagenfurt, Österrike-Ungern
Död1997
Klagenfurt, Österrike
Inträde1 mars 1934
Tjänstetid1934–1945

BiografiRedigera

Ernst Lerch inträdde i NSDAP 1932 och i SS 1934.

Andra världskrigetRedigera

Mellan 1940 och 1941 var Lerch ämbetsman vid Reichssicherheitshauptamt, Nazitysklands säkerhetsministerium, och i september 1941 utsågs han till Rasse- und Siedlungsführer ("ras- och bosättningsledare") i Kraków. Sistnämnda post innehade Lerch endast kort tid, innan han i december 1941 kommenderades till Lublin och Odilo Globocniks stab. Han var bland annat ansvarig för radioförbindelserna mellan Globocniks högkvarter i Lublin och Führerkansliet i Berlin. Vid rättegången mot Hermann Worthoff, före detta Gestapo-chef i Lublin, 1975 framkom det att Lerch hade varit närvarande vid massakern på tusentals judar i Krępiec-skogen i april 1942; judarna hade fördrivits från gettot i Majdan Tatarski.[2]

I september 1943 for Lerch till Trieste tillsammans med Globocnik och ett flertal män ur dennes stab. Lerchs uppgift var främst partisanbekämpning i Operationszone Adriatisches Küstenland (OZAK). I andra världskrigets slutskede flydde Lerch, Globocnik, Georg Michalsen och Hermann Höfle till Österrike, där de i Paternion i Kärnten den 31 maj 1945 greps av allierade soldater. Samma dag blev Lerch, Höfle och Michalsen vittnen till Globocniks självmord.[3]

Efter andra världskrigetRedigera

Lerch internerades i Wolfsberg 1945. Under förhör förnekade han samarbetet med Globocnik samt all inblandning i förintelsen i Polen. Lerch rymde från fängelset 1947, men han greps igen 1950. Lerch dömdes 1960 till två års fängelse av en denazifieringsdomstol i Wiesbaden. 1971 åtalades Lerch ånyo för delaktighet i förintelsen. Åtalet mot Lerch avskrevs slutgiltigt 1976 på grund av brist på bevis och vittnen.[1]

Ernst Lerch dog i Klagenfurt 1997. Tillsammans med Globocnik och Höfle anses Lerch vara ansvarig för omkring 1 800 000 människors död i förintelselägren i Generalguvernementet.[4]

BefordringshistorikRedigera

Ernst Lerchs befordringshistorik[5]
Datum Tjänstegrad
9 november 1936 SS-Untersturmführer
9 november 1937 SS-Obersturmführer
12 mars 1938 SS-Hauptsturmführer
21 juli 1942 SS-Sturmbannführer

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ [a b] Poprzeczny 2004, s. 99.
  2. ^ ”Ernst Lerch” (på engelska). Holocaust Education & Archive Research Team. Arkiverad från originalet den 4 november 2013. https://www.webcitation.org/6KsLDAUIs?url=http://www.holocaustresearchproject.org/ar/lerch.html. Läst 4 november 2013. 
  3. ^ Poprzeczny 2004, s. 382.
  4. ^ Garscha, Winifried R.; Kuretsidis-Haider, Claudia (1997). ”War Crime Trials in Austria” (på engelska) (  PDF). Dokumentationsarchiv des österreichischen Widerstandes. sid. 1. Arkiverad från originalet den 4 november 2013. https://www.webcitation.org/6KsLglc7N?url=http://www.doew.at/cms/download/a184m/en_war_crime_trials.pdf. Läst 4 november 2013. 
  5. ^ ”Dienstlaufbahn des Ernst Lerch” (på tyska). Arkiverad från originalet den 4 november 2013. https://www.webcitation.org/6KsKV4y8b?url=http://www.holocaustresearchproject.org/ar/images/LERCH%20SS%20CAREER.jpg. Läst 4 november 2013. 

Tryckta källorRedigera

  • Klee, Ernst (2007) (på tyska). Das Personenlexikon zum Dritten Reich (2). Frankfurt am Main: Fischer Taschenbuch Verlag. ISBN 978-3-596-16048-8 
  • Poprzeczny, Joseph (2004) (på engelska). Odilo Globocnik: Hitler's Man in the East. Jefferson, North Carolina: McFarland. ISBN 978-0-7864-1625-7