Erik Alfred Reinhold von Rosen, född 6 oktober 1903 i Stockholm, död 26 juni 1991, var en svensk läkare.

Biografi redigera

von Rosen blev medicine licentiat i Lund 1932, medicine doktor och docent i fysiologi 1941. Han var amanuens vid lungkliniken respektive medicinska kliniken i Lund 1933-1935, underläkare vid Orupssanatoriet 1937-1941, tillförordnad lärare i fysikalisk diagnos vid Lunds universitet, tillförordnad överläkare vid lungkliniken samt tillförordnad föreståndare för Centraldispensären från 1942 och ordförande från 1945.[1] von Rosen var överläkare vid lungkliniken i Lund 1945-1970 och blev biträdande professor i lungmedicin i Lund 1969.[2]

von Rosen blev ledamot av Kungliga Fysiografiska Sällskapet i Lund 1955.[3] Han skrev skrifter rörande dispensärverksamhet, spontanpneumothorax, om nya plombmaterial för lungoperationer och i olika områden inom tbc samt studerade övriga röntgengenomlysningar av lungorna i tbc-arbeten (graduavhandling 1941).[4]

Erik von Rosen tillhörde en pommersk släkt, den ointroducerade adliga ätten von Rosen (från Stralsund).[5] Han var son till överläkaren Alfred von Rosen och Ida Schütze. Erik von Rosen gifte sig 1931 med filosofie kandidat Lena Smith (född 1909), dotter till Elin Scharmer, Lübeck, i hennes första gifte.[4] Han var far till Inger (född 1932) och Björn (född 1942).[3] von Rosen gravsattes på Norra kyrkogården i Lund.[6]

Utmärkelser redigera

Källor redigera

Noter redigera