Elisabet Palo

svensk författare

Elisabet Palo, född 20 juni 1944, är en svensk författare, dramatiker och skådespelare.

Palo började arbeta som skådespelare i Teater Narren (1967-1979), där hon också medverkade hon som författare till flera av pjäserna. 1980-82 gick hon dramatiker-/dramaturgutbildning på Dramatiska institutet. Hon har sedan skrivit ett tjugotal pjäser, de flesta för barn- och ungdom. Elisabet Palo undervisar i att skriva dramatik, bland annat vid Ölands folkhögskola.[1]

VerkRedigera

Medförfattare till bland andra följande pjäser uppförda på Teater Narren
  • 1969 Flickan i Havanna
  • 1970 Solidaritet-Arbetarmakt, radioversion 1971
  • 1970 Valparaíso
  • 1974 Det bultar och det bankar, TV-version 1975
  • 1974 Dom har dödat en gitarr
  • 1977 Långt högre än pärlor…
Övriga pjäser
  • 1982 …ellen dellen, dramatisering efter Maria Gripe
  • 1984 Haren, Grisen och den Stora Katastrofen
  • 1984 En björn för mamma och en björn för pappa
  • 1985 Morfar och tanden
  • 1986 En Herrgårdssägen, efter Selma Lagerlöf
  • 1986 Flickan i Kanindräkten
  • 1988 Sophie Scholl
  • 1988 Agneta Horns barndom
  • 1989 Barnen från Ådalsliden
  • 1990 Fredrika Bremer
  • 1990 I okänt vatten
  • 1991 Teko-karusellen
  • 1993 Häxtävlingen, efter Eva Ibbotson
  • 1993 Anna Maria Lenngren, monolog
  • 1997 …men att nog finns det en framtid?
  • 1998 Längtar liket hem?
  • 1998 Den gråtande kon
Romaner

ReferenserRedigera

  1. ^ ”Elisabet Palo”. dramadirekt.com. Arkiverad från originalet den 5 juli 2007. https://web.archive.org/web/20070705005904/http://www.dramadirekt.com/presentationer.php?authorlist=45362. Läst 10 oktober 2010.