Elis Duncker
Elis Gabriel Duncker född 1 februari 1844 i Artsjö socken, Nylands län, död 8 september 1876, var en finländsk operasångare, baryton. Han var Edward Dunckers yngste bror.[1]
Liv redigera
Efter studentexamen studerade Duncker juridik vid Helsingfors universitet, avlade domarexamen 1870 och blev 1871 auskultant vid Viborgs hovrätt. Han började redan våren samma år med sångstudier på heltid, först i Sankt Petersburg, senare i Milano och Florens. Tillbaka i hemlandet blev han 1874 anställd vid Finska operan i Helsingfors, som hade grundats året innan. I december 1875 gav han sig ut på en ny studieresa till Berlin och Paris. Kort efter hemkomsten drabbades Duncker av en häftig febersjukdom och avled den 8 september 1876. Duncker var en av de första finländska sångarna som skaffade sig en professionell sångarutbildning i utlandet. Han hade en vacker barytonstämma, spåddes "una brillante carriera" av sina lärare och skall också ha varit en utmärkt skådespelare.[1] Under sin korta tid vid operan i Helsingfors gjorde han följande roller: Figaro i "Barberaren i Sevilla" (Rossini), hertigen av Ferrara i "Lucrezia Borgia" (Donizetti) och Ravenswood i "Lucia di Lammermoor" (Verdi).
Källor redigera
Noter redigera
- ^ [a b] Hannu Hyvinen: Edward Duncker - en lantbrukspionjär Arkiverad 21 maj 2014 hämtat från the Wayback Machine.. Borgåbladet 2013-05-08. Läst 2014-05-20.
Webbreferenser redigera
- Duncker, Elis Gabriel i Arvid Ahnfelt: Europas konstnärer (1887), sida 111.