Kapelefantnäbbmus (Elephantulus edwardii[2][3]) är en däggdjursart som först beskrevs av Andrew Smith 1839. Elephantulus edwardii ingår i släktet Elephantulus och familjen springnäbbmöss.[4][5] IUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig.[1] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[4]

Kapelefantnäbbmus
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Elephantulus edwardii Smith 1839.tif
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassDäggdjur
Mammalia
InfraklassHögre däggdjur
Eutheria
OrdningMacroscelidea
FamiljSpringnäbbmöss
Macroscelididae
SläkteElephantulus
ArtKapelefantnäbbmus
E. edwardii
Vetenskapligt namn
§ Elephantulus edwardii
Auktor(A. Smith, 1839)
Utbredning
Cape Elephant Shrew area.png
Utbredningsområde
Hitta fler artiklar om djur med

Denna elefantnäbbmus förekommer i sydvästra Sydafrika. Habitatet utgörs av klippiga områden med lite växtlighet.[1]

Arten når en absolut längd av 23 till 27,5 cm. Som hos andra elefantnäbbmus är svansen ungefär lika lång som huvudet och bålen tillsammans. Vikten varierar mellan 46 och 67 g.[6] Enligt foton på vetenskapliga webbsidor är pälsen brun- eller gråaktig. Öronen är påfallande stora och morrhåren långa.[7][8] Huvudet kännetecknas av ljusgråa ringar kring ögonen och av en rödbrun fläck bakom varje öra. Elephantulus edwardii har en liten tofs av svarta hår vid svansens spets.[9]

Individerna äter främst myror och termiter som kompletteras med olika andra ryggradslösa djur. De plockar ofta myror som vistas i blommor av växten Protea humiflora. Växtens pollen fastnar samtidig i elefantnäbbmusens päls och flyttas till andra exemplar av samma växt.[6] Enligt en annan studie slickar kapelefantnäbbmusen nektar från blomman Hyobanche atropurpurea och är där likaså viktig för växtens pollination.[10]

Antagligen lever en hane och en hona som ett monogamt par. När artfränder av samma kön placerades i samma bur var de aggressiva mot varandra. Kapelefantnäbbmusen är främst nattaktiv men den kan även vara dagaktiv. Den kommunicerar med olika läten, med hjälp av körtelvätska och genom att trumma med foten på marken. Honan kan para sig under alla årstider men de flesta ungar föds under varma månader. Hon föder en eller två ungar per kull som väger i början 9 till 11 g.[6]

KällorRedigera

  1. ^ [a b c] 2008 Elephantulus edwardii Från: IUCN 2012. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2012.2 <www.iucnredlist.org>. Läst 24 oktober 2012.
  2. ^ Wilson, Don E., and DeeAnn M. Reeder, eds. (2005) , Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, 3rd ed., vols. 1 & 2, Elephantulus edwardii
  3. ^ Wilson, Don E., and F. Russell Cole (2000) , Common Names of Mammals of the World
  4. ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (2 december 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/elephantulus+edwardii/match/1. Läst 24 september 2012. 
  5. ^ ITIS: The Integrated Taxonomic Information System. Orrell T. (custodian), 2011-04-26
  6. ^ [a b c] Kingdon, Jonathan (2013). Elephantulus edwardii (på engelska). Mammals of Africa. "4". A & C Black. sid. 266. ISBN 9781408122549 
  7. ^ Foto Arkiverad 24 juni 2016 hämtat från the Wayback Machine., The American Society of Mammalogists
  8. ^ Foto, ResearchGate
  9. ^ Apps, Peter (2008). Elephantulus edwardii. Smither's Mammals of Southern Africa. Struik. sid. 51. ISBN 1-86872-550-2 
  10. ^ Petra Wester (2011): Nectar feeding by the Cape rock elephant-shrew, läst 2016-05-28.

Externa länkarRedigera