Elektroneurografi
Elektroneurografi (ENeG) är en noninvasiv undersökning av kroppens nerver. Vid undersökning tejpar man fast ytelektroder på kroppen som har till uppgift att stimulera nerverna för att på så sätt mäta deras ledningshastighet. Undersökningen är riskfri men kan uppfattas som obehaglig eftersom stimuleringen sker genom elektriska stötar. Avvikelser kan bero på tryck mot nerverna, men också på sjukdomar såsom diabetes eller inflammatoriska tillstånd.
Bakgrund redigera
Elektroneurografi (ENeG) beskrevs för första gången av Adrian och Bronk 1929[1]. ENeG används för att bestämma ledningshastighet och ledningsförmåga i perifera nerver; vilket betyder att man då kan se om nervskador existerar och då även diagnostisera sjukdomen[2]. I undersökningen av sensoriska och motoriska nerver registrerar man aktionspotentialerna hos nerverna.[3] ENeG är den enda relativt objektiva mätningen av nervernas skick.[4]
Användningsområden redigera
ENeG används oftast för att ställa diagnos. Några viktiga diagnosgrupper är
- Guillain-Barrés syndrom och andra polyneuropatier
- Karpaltunnelsyndrom och annan nervinklämning, till exempel ulnarispares och peroneuspares (droppfot)
- Ansiktsförlamning[5].
I samtliga dessa fall kan elektroneurografi dels bekräfta diagnosen, men också ge information om hur svår skadan är och vilka delar av nerverna som är mest skadade. Särskilt kan man skilja mellan om skadan sitter i myelinet (skyddande fettväv) eller i själva axonen.[6] Ofta används elektroneurografi tillsammans med EMG som kan ge ytterligare information.
Teknik redigera
Vid en ENeG-undersökning mäter man nervledningshastigheten i motoriska och sensoriska nerver. Detta görs genom att man stimulerar nerverna med elektriska impulser från elektroder. Stimuleringen kan åstadkommas på flera olika sätt, men vanligtvis använder man sig av en jordelektrod, inspelningselektrod, referenselektrod och en stimuleringselektrod som appliceras med en elektriskt ledande gel för att förbättra hudens ledningsförmåga och håller resistansen lägre än 5kΩ. Positioneringen av elektroderna varierar beroende på vilka nerver som undersöks. Strömstyrkan man använder sig av varierar också men för att undvika onödig smärta för patienten börjar man på en låg strömstyrka för att sedan öka successivt till dess att en supramaximal stimulering uppnåtts. En maskin som används vid ENeG-mätningar är till exempel Nicolet Viking IV, som främst används för EMG.[2][7] ENeG-mätningarna tolkas som bifasiska vågformer av maskinens programvara där amplituden av vågformen är det som söks vid utvärdering av nervernas skick. Kvaliteten hos ENeG-mätningar påverkas av flera faktorer. Bland annat av mängden störningar i inspelningen, som kan komma från både fysiologiskt håll och från elektroderna som används. Dessa störningar kan vara svåra att identifiera och även små fel kan drastiskt ändra resultatet om de inte motverkas korrekt.[8]
Referenser redigera
- ^ Kazamel, M (2013). ”History of Electromyography (EMG) and Nerve Conduction Studies (NCS): A Tribute to the Founding Fathers (P05.259)”. Neurology 80 (Meeting Abstracts 1): sid. P05.259. http://www.neurology.org/cgi/content/meeting_abstract/80/1_MeetingAbstracts/P05.259.
- ^ [a b] http://journals.cambridge.org/abstract_S0022215104001203 Waveform reliability with different recording electrode placement in facial electroneuronography. The Journal of Laryngology & Otology / Volume 118 / Issue 06 / June 2004
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 18 september 2012. https://web.archive.org/web/20120918083959/http://www.karolinska.se/Verksamheternas/Kliniker--enheter/Neurofysiologiska-kliniken/Vara-undersokningar/Perifera-nervermuskler/ENeG---Elektroneurografi-neurografi/. Läst 11 december 2012. 2012-11-17
- ^ Douglas L. Beck and James W. Hall III: Evaluation of the facial nerve via electroneuronography (ENoG), The Hearing Journal March 2001 • Vol. 54 • No. 3
- ^ Bhattacharyya, Abir K. (1999): Paediatric Facial Paralysis. Current Opinion in Evaluation and Management. IJO & HNS. Vol. 51 No. 3, July-September.
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 3 december 2011. https://web.archive.org/web/20111203225706/http://www.neuroguiden.se/Diagnoser.Polyneuropati.Att_stalla_diagnos.htm. Läst 11 december 2012. 2012-11-19
- ^ Shintaro Baba, Kenji Kondo, Munetaka Ushio, Hitoshi Tojima, Tatsuya Yamasoba. (2011): Bell’s Palsy in Children: Relationship Between Electroneurography Findings and Prognosis in comparison With Adults. Otology & Neurology, Vol 32, No 9
- ^ Daniela Calvetti, Brian Wodlinger, Dominique M Durand, Erkki Somersalo. (2011): Hierarchical beamformer and cross-talk reduction in electroneurography. Journal of Neural Engineering, 29 July 2011.