Edith Cavell

brittisk sjuksköterska under första världskriget

Edith Cavell, född 4 december 1865 i Swardeston, Norfolk, England, död 12 oktober 1915 i Bryssel, Belgien (avrättad), var en brittisk sjuksköterska. Hon blev hjältinna under första världskriget, efter arbete för sårade soldater i Belgien.

Edith Cavell
FöddEdith Louisa Cavell[1]
4 december 1865[2][3][4]
Swardeston[5][6][7], Storbritannien
Död12 oktober 1915[2][3][4] (49 år)
Schaerbeek[8], Belgien
BegravdNorwichkatedralen[9]
Medborgare iFörenade kungariket Storbritannien och Irland
Utbildad vidNorwich High School for Girls
SysselsättningSjuksköterska, oversygeplejerske, guvernant
ArbetsgivareRoyal London Hospital
St Leonard's Hospital
Röda Korset
Webbplatsedithcavell.org.uk/
Redigera Wikidata

Biografi

redigera

Cavell utbildade sig vid London hospital och arbetade där som sjuksköterska i flera år, innan hon 1907 kallades till föreståndare för en nyinrättad utbildningsanstalt för sjuksköterskor i Bryssel. Vid första världskrigets utbrott togs skolan över av Röda korset, och ombildades till ett lasarett. Tillsammans med några belgare hjälpte hon hundratals sårade brittiska och allierade soldater, samt värnpliktiga belgare att fly från det ockuperade Belgien över gränsen till Nederländerna. Hon arresterades av tyskarna i augusti, ställdes inför krigsrätt och dömdes tillsammans med 4 medhjälpare till döden. Tre av de dömda benådades, men Cavell och belgaren Philippe Baucq avrättades av en exekutionspluton i gryningen den 12 oktober 1915. Hennes sista ord var: "Att vara patriot är inte tillräckligt. Jag får inte känna vare sig hat eller bitterhet mot någon."

Hon förråddes av en man vid namn Armand Jeanns, och han dömdes till döden 1922 av en domstol i Belgien. Efter kriget fördes hennes kropp till England. 19 maj 1919 hölls en minnesgudstjänst i Westminster Abbey i närvaro av kung Georg V av Storbritannien och sedan fördes hon med ett specialtåg till Norwich där hon begravdes på nytt i stadens katedral. Varje år, lördagen närmast den dag hon blev avrättad, äger en kort gudstjänst rum vid hennes grav i katedralen.

Eftermäle

redigera

Edith Cavell står staty på St. Martin's Place nära Trafalgar Square i London.[10] Ett berg i kanadensiska Klippiga bergen (i Jasper National Park) uppkallades efter henne 1916,[11] och i Bryssel finns ett sjukhus som bär hennes namn.

Asteroiden 11073 Cavell är uppkallad efter henne.[12] Det finns även en ros som bär namnet "Edith Cavell". [13] Edith Piaf, som föddes två månader efter avrättningen av Cavell, fick namnet Edith efter henne[14].

Källor

redigera
  1. ^ Library of Congress Authorities, USA:s kongressbibliotek, id-nummer i USA:s kongressbiblioteks katalog: n86137733, läst: 31 augusti 2022.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Edith-Cavelltopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6pc4p9n, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Find a Grave, Find A Grave-ID: 8813446, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  5. ^ läs online, edithcavell.org.uk .[källa från Wikidata]
  6. ^ läs online, www.natgeokids.com .[källa från Wikidata]
  7. ^ läs online, www.encyclopedia.com .[källa från Wikidata]
  8. ^ Edith Cavell: 100th anniversary to mark death of World War I nurse revered in Britain (på engelska), läs online.[källa från Wikidata]
  9. ^ Nurse Cavell's grave, Norwich Cathedral, Hayward Kidd, 1919, vykort, läs online.[källa från Wikidata]
  10. ^ ”Edith Cavell statue” (på engelska). London Remembers. https://www.londonremembers.com/memorials/edith-cavell-statue/. Läst 13 mars 2022. 
  11. ^ ”Peaks of the Canadian Rockies”. web.archive.org. 24 september 2015. Arkiverad från originalet den 24 september 2015. https://web.archive.org/web/20150924070248/http://www.peakfinder.com/peakfinder.asp?PeakName=Mount+Edith+Cavell. Läst 13 mars 2022. 
  12. ^ ”Minor Planet Center 11073 Cavell” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=11073. Läst 6 september 2021. 
  13. ^ Chapman, Ann (2012). Kvinnorna i rosenträdgården. sid. 154. ISBN 978-91-534-3712-3 
  14. ^ ”Paris Kiosque - Paris Love Stories, Edith Piaf, Maurice Cevalier and all that - February 1998”. web.archive.org. 14 juli 2007. Arkiverad från originalet den 14 juli 2007. https://web.archive.org/web/20070714183814/http://www.paris.org/Kiosque/feb98/love.html. Läst 13 mars 2022. 

Externa länkar

redigera