Eda socken i Värmland ingick i Jösse härad, ingår sedan 1971 i Eda kommun och motsvarar från 2016 Eda distrikt.

Eda socken
Socken
Eda kyrka.jpg
LandSverige
LandskapVärmland
HäradJösse härad
KommunEda kommun
Bildadmedeltiden
Area288 kvadratkilometer
Upphov tillEda landskommun
Eda församling
MotsvararEda distrikt
TingslagJösse tingslag
Karta
Eda sockens läge i Värmlands län.
Red pog.svg
Eda sockens läge
i Värmlands län.
Koordinater59°50′21″N 12°18′55″Ö / 59.83916667°N 12.31527778°Ö / 59.83916667; 12.31527778
Koder, länkar
Sockenkod2130
Namn (SOFI)lista
Kulturnavlänk
Geonames8127218 (tryck Map marker.svg för karta)
Hembygds-
portalen
Eda distrikt
Redigera Wikidata

Socknens areal är 288,10 kvadratkilometer varav 267,02 land.[1] År 2000 fanns här 5 539 invånare.[2] Tätorterna Charlottenberg, Eda glasbruk och en del av Åmotfors samt sockenkyrkan Eda kyrka ligger i socknen.

GeografiRedigera

Eda socken ligger nordväst om Arvika vid gränsen mot Norge och kring Bysjön och Vrångsälven. Socknen har viss odlingsbygd i ådalarna och vid sjöarna och är i övrigt en kuperad sjö- och mossrik skogsbygd.[3][1][4][5]

HistoriaRedigera

Från stenåldern har lösfynd påträffats. Från bronsåldern finns gravrösen. Från järnåldern finns två fornborgar.[3][6][7][4].

Eda ligger längs Eskoleia, en gammal färdväg från förhistorisk tid och viktig pilegrimsväg til Nidaros.

Senast på 1200-talet var området kristnat med stiftandet av socknar, men kyrkor fanns troligen i privat ägo sedan långt tidigare[8]. Enligt tranditionen ska kyrkor i både Eda och Köla ha uppförts redan år 1024, kanske som svar på Mostertingets i Norge beslut samma år. Årtalet även finns hugget i en sten vid Eda kyrka. Adam av Bremen uppger att Värmlänningarna kristnades år 1070[9]. Eda kyrka har än idag har en dopfunt från första halvan av 1200-talet.

Militär betydelseRedigera

Eda omtalas i Håkon Håkonssons saga då den norske kungen skall ha stannat vid några gårdar i Morast med sin krigshär och där erbjudit lokalbefolkningen att sälla sig till hans här. Senare kommer hären till en plats som kallas Eidar där kungen övernattar på gården Medalbø. Det berättas att hans män sedan brände gårdar i området, men att befolkningen hade rymt till skogs. Efter mindre strider fortsätter hären mot Aarvik (Arvika)[10].

Fram till och med 1814 var Eda på frontlinjen i krigen mellan Danmark-Norge och Sverige. Vägen över gränsen mellan Eda och Eidskog var vid flera tillfällen befäst av militära styrkor från båda sidor och flera förskansningar byggdes på båda sidor. Eda skans som utgör i dag motivet i Edas kommunvapen, anlades 1657 på en höjdrygg mellan sjöarna Hugn och Bysjön. Den förstärktes kraftigt av Karl XII och belägrades utan framgång av norska trupper efter den svenske kungens död[11][12].

Under andra världskriget byggdes nya försvarsanläggningar i området och det förekom omfattande flyktingtrafik från Norge in i Sverige genom Eda.[13]

IndustriRedigera

I slutet av 1600-talet fanns en masugn vid Kroppstadfors och på mitten av 1700-talet anlades järnbruk i närområdena Köla, Nore, Häljeboda och Skillingmark, och 1827 startades järnbruket Morastforsen (senare Charlottenbergs bruk) vid Vrångsälven[14].

1835 öppnades Emteruds glasbruk 5 km norr om Charlottenberg. Namnet ändrades 1842 till Eda glasbruk. Namnet finns kvar som en mindre tätort även om glasbruket stängdes 1953.

1865 öppnades Grensebanen mellan Kongsvinger och Charlottenberg som den första järnvägsförbindelsen mellan de två länderna. Två år senare förlängdes spåren till Arvika. Sträckan utgör än idag en del av järnvägsförbindelsen mellan Oslo och Stockholm.

Administrativ historikRedigera

1850 bröts delar av socknen ut för att bilda nya Bogens socken tillsammans med delar av Gunnarskogs socken.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Eda församling och för de borgerliga frågorna bildades Eda landskommun. Landskommunen uppgick 1971 i Eda kommun.[2]

1 januari 2016 inrättades distriktet Eda, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Jösse härad. De indelta soldaterna tillhörde Värmlands regemente, Jösse kompani.[15]

NamnetRedigera

Namnet skrevs 1355 Eedha och kommer från byn Ed. Namnet innehåller ed, 'passage mellan eller utmed vatten' med oklar syftning[16]. Namnets härkomst är sannolikt delat med den Norska grannkommunen Eidskog (fornnordiska Eiðaskógr) som syftar till "Skogen med många ed" och sannolikt uppkom i förbindelse med resor eller transport mellan älven Glomma och Vänerns tillflöden.

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

  1. ^ [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Eda socken
  2. ^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris länk. ISBN 91-7345-139-8 
  3. ^ [a b] Sjögren, Otto (1933). Sverige geografisk beskrivning del 4 Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs, Skaraborgs och Värmlands län. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris länk 
  4. ^ [a b] Nationalencyklopedin
  5. ^ Häradskartor för Värmlands län från 1883-1896 av Rikets allmänna kartverk. Från Geobibliotekets kartsamlingar, Stockholms Universitet
  6. ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Eda socken
  7. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Eda socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
  8. ^ ”Historia”. eda.se. https://eda.se/fakta-och-historia/historia__850. Läst 23 november 2019. 
  9. ^ Svenska kyrkan (2008). ”Kristnandets vägar: Edskogen, Glafsfjorden, Byälven och Vänerns stränder”. Kyrkvägar till historien (Karlstad stift). 
  10. ^ ”Haakon Haakonssøns saga” (på norska). heimskringla.no. 1914. https://heimskringla.no/wiki/Haakon_Haakonss%C3%B8ns_saga. Läst 24 november 2019. 
  11. ^ ”Riksintresse för kulturmiljövården - Eda skansar”. Länsstyrelsen Värmland. https://www.lansstyrelsen.se/download/18.2c30d6f167c5e8e7c0d209/1546933943806/k5_eda_skansar.pdf. Läst 26 november 2019. 
  12. ^ Oskar Aanmoen. ”FELTTOGET MOT EDA SKANSE”. 1718.no. https://www.1718.no/felttoget-mot-eda-skanse/. Läst 26 november 2019. 
  13. ^ ”Museet Beredskapsåra”. uppleveda.se. http://uppleveda.se/beredskapsara. Läst 23 november 2019. 
  14. ^ Nyqvist, Lars-Gunnar (4 mars 2018). ”Charlottenbergs bruk (Eda)”. Värmländsk industrihistoria. https://varmlandskindustrihistoria.wordpress.com/2018/03/04/charlottenberg-eda/. Läst 23 november 2019. 
  15. ^ Adm historik för Eda socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
  16. ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris länk. ISBN 91-7229-020-X 

Vidare läsningRedigera

  • Sveriges bebyggelse: statistisk-topografisk beskrivning över Sveriges städer och landsbygd. Landsbygden. Värmlands län, del 4 Hermes 1964 libris

Externa länkarRedigera