Öppna huvudmenyn

EHF-cupen (engelska: EHF Cup) är en stor handbollsturnering i Europa som anordnas av European Handball Federation (EHF) varje säsong. Turneringen spelas både för herrar och för damer, och hade premiär säsongen 1981/1982 i båda indelningsklasserna. Tidigare var International Handball Federation (IHF) arrangörsorganisation, och då hette turneringen IHF-Cupen, eng. IHF Cup.

EHF-cupen
EHF Cup 01.jpg
EHF-cupens pokal 2009.
Sport(er)Handboll
PlatsEuropa
År1981/1982
Geografisk omfattningEuropa
ArrangörEHF
Regerande mästareFüchse Berlin (2014/2015)
Flest titlarTHW Kiel, SC Magdeburg (3)

Sedan säsongen 2012/2013 är EHF-cupen hopslagen med Cupvinnarcupen[1] under namnet EHF Cup (svenska: EHF-cupen) och finalen avgörs i en avgörande match, istället för två.

Finalmatcher i EHF-cupenRedigera

HerrarRedigera

Säsong Vinnare Finalister Resultat
IHF-cupen
1982   VfL Gummersbach   Zeleznicar Nisj 23–14
1983   SIL Zaporozjie   IFK Karlskrona 23–16 / 22–20
1984   TV Großwallstadt   HG Gladsaxe 15–16 / 19–20
1985   HC Minaur Baia Mare   SIL Zaporozjie 22–17 / 14–18
1986   Vasas Győr   Tecnisa Alicante 23–17 / 20–24
1987   Granitas Kaunas   Atlético de Madrid 23–23 / 18–18
1988   HC Minaur Baia Mare   Granitas Kaunas 21–20 / 20–23
1989   TURU Düsseldorf   ASK Vorwärts Frankfurt/Oder 17–12 / 15–18
1990   SKIF Krasnodar   Proleter Zrenjanin 25–27 / 13–29
1991   RK Borac Banja Luka   CSKA Moskva 20–15 / 23–24
1992   SG Wallau-Massenheim   SKA Minsk 23–25 / 22–20
1993   Teka Santander   Bayer Dormagen 24–20 / 20–26
EHF-cupen
1994   Alzira Avidesa   Linde Linz 23–19 / 21–22
1995   BM Granollers   Polyot Tjeljabinsk 24–26 / 21–23
1996   BM Granollers   Shaktyar Donetsk 28–18 / 28–27
1997   SG Flensburg-Handewitt   Virum Sorgenfri 22–25 / 30–17
1998   THW Kiel   SG Flensburg-Handewitt 25–23 / 21–26
1999   SC Magdeburg   CBM Valladolid 21–25 / 33–22
2000   RK Metković   SG Flensburg-Handewitt 24–22 / 23–25
2001   SC Magdeburg   RK Metković 23–22 / 28–18
2002   THW Kiel   FC Barcelona 36–29 / 24–28
2003   FC Barcelona   Dynamo Astrachan 23–35 / 26–33
2004   THW Kiel   BM Altea 28–32 / 19–27
2005   TUSEM Essen   SC Magdeburg 30–22 / 22–31
2006   TBV Lemgo   Frisch Auf Göppingen 29–30 / 22–25
2007   SC Magdeburg   BM Aragón 30–30 / 28–31
2008   HSG Nordhorn   FC Köpenhamn 31–27 / 29–30
2009   VfL Gummersbach   RK Velenje 29–28 / 26–22
2010   TBV Lemgo   Kadetten Schaffhausen 24–18 / 28–30
2011   Frisch Auf Göppingen   TV Großwallstadt 23–21 / 30–26
2012   Frisch Auf Göppingen   Dunkerque HBGL 34–28 / 26–26
2013   Rhein-Neckar Löwen   HBC Nantes 26–24
2014   SC Pick Szeged   Montpellier AHB 29–28
2015   Füchse Berlin   HSV Hamburg 30–27
2016   Frisch Auf Göppingen   HBC Nantes 32–26
2017   Frisch Auf Göppingen   Füchse Berlin 30–22
2018   Füchse Berlin   Saint-Raphaël Var HB 28–25

DamerRedigera

Säsong Vinnare Finalister Resultat Totalt
IHF-cupen
1982   RK Tresnjevka Zagreb   Eglė Vilnius 30–27, 17–19 47–46
1983   Automobilist Bakou   Empor Rostock 20–14, 18–15 38–29
1984   CS Oltchim Râmnicu Vâlcea   VfL Oldenburg 22–18, 29–21 51–39
1985   ASK Vorwärts Frankfurt/Oder   Vasas Budapest 17–19, 19–13 36–32
1986   SC Leipzig   Debreceni VSC 16–22, 25–15 41–37
1987   ŽRK Budućnost Podgorica   Start Bratislava 21–23, 34–27 55–50
1988   Eglė Vilnius   ŽRK Budućnost Podgorica 34–20, 22–32 56–52
1989   CS Oltchim Râmnicu Vâlcea   Eglė Vilnius 26–18, 21–26 47–44
1990   ASK Vorwärts Frankfurt/Oder   Spartak Kiev 19–22, 21–16 40–38
1991   Lokomotiva Zagreb   Bayer 04 Leverkusen 19–11, 19–20 38–31
1992   SC Leipzig   Tempo Partizanske 24–19, 28–18 52–37
1993   Rapid Bucarest   Cercle Dijon Bourgogne 28–16, 22–24 50–40
EHF-cupen
1994   Viborg HK[2]   Debreceni VSC 23–20, 21–24 44–44
1995   Debreceni VSC[2]   Bækkelagets SK 22–14, 22–30 44–44
1996   Debreceni VSC[2]   Larvik HK 20–23, 18–15 38–38
1997   Robit Olimpija Ljubljana   Borussia Dortmund 26–18, 26–30 52–48
1998   Dunaferr NK   HC SCP Banska Bystrica 26–22, 34–27 60–49
1999   Viborg HK   Győri ETO KC 21–24, 28–21 49–45
2000   El Ferrobus Mislata   Tertnes Idrettslag 24–22, 18–19 42–41
2001   MKS Montex Lublin   Podravka Koprivnica 28–21, 24-24 52–45
2002   Ikast-Bording EH   Győri ETO KC 25–30, 36–23 61–53
2003   Slagelse DT   Dunaferr NK 22–27, 27–20 49–47
2004   Viborg HK   Győri ETO KC 27–27, 37–21 64–48
2005   Cornexi Alcoa   Győri ETO KC 21–27, 28–19 49–46
2006   FTC Budapest   Podravka Vegeta, Koprivnica 37–36, 33–32 70–68
2007   Zvezda Zvenigorod   Ikast-Bording EH 30–35, 32–22 62–57
2008   HC Dinamo Volgograd   SD Itxako 27–25, 23–20 50–45
2009   SD Itxako   HC Leipzig 27–19, 25–26 52–45
2010   Randers HK   Prosalia Elda Prestigio 20–22, 30–24 50–46
2011   FC Midtjylland Håndbold   Team Tvis Holstebro 24–26, 28–21 52–47
2012   GK Lada   HC Zalău 30–24, 21–20 51–44
2013   Team Tvis Holstebro   Metz HB 31–35, 33–28 64–63
2014   GK Lada   Team Esbjerg 36–25, 32–32 68–57
2015   Team Tvis Holstebro   GK Rostov-Don 33–20, 22–33 55–53
2016   Dunaferr NK   TuS Metzingen 26–28, 29–21 56–49
2017   GK Rostov-Don   SG BBM Bietigheim 25–28, 25–21 53–46
2018   SCM Craiova   Vipers Kristiansand 22–26, 30–25 52–51

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ ”Men’s EHF Club Competitions 2012/13” (på engelska). European Handball Federation. 5 juli 2011. http://www.eurohandball.com/article/14058. Läst 15 november 2015. 
  2. ^ [a b c] Vinnare på grund av fler gjorda mål på bortaplan