Dolos (grek. Δολος) var ett andeväsen i den grekiska mytologin. Han var knepets, slughetens, förräderiets, skattkammarens och det listiga bedrägeriets gud.[1]

Dolos var antingen son till Aither (Luften) och Gaia (Jorden) eller Erebos (Mörkret) och Nyx (Natten).

Han var Prometheus lärling och hade nära sällskap med pseudologoierna.

Referenser

redigera
  1. ^ Marcus Tullius Cicero, De Natura Deorum. O. Plasberg. Leipzig. Teubner. 1917.