Dingir (ofta translittererat diĝir, uttalas /diŋir/) är ett kilskriftstecken, oftast determinativ för "gudom" även om det också har andra betydelser. När det används som determinativ för en gudom uttalas det inte och translittereras konventionellt som ett upphöjt "D", exempelvis i DInanna.[1] Dingir kan oftast översättas som gud eller gudinna.[2]

Tecknet redigera

 
Tecknet i den form det hade under mitten av bronsåldern
 
Tecknet i den form det hade under sen bronsålder och tidig järnålder

Sumeriska redigera

Tecknet i sumerisk kilskrift utvecklades under det tredje årtusendet f.Kr. från piktogrammet (DIĜIR,   vilket i tidiga texter betydde stjärna, gud eller himmel. På sumeriska användes tecknet som ett logogram och kunde ha följande betydelser:

  • an - namnet på den sumeriske guden An.
  • an - i betydelsen himmel i motsats till ki, jord
  • an - dingir i betydelsen gudom

Med tiden blev tecknen mer och mer stiliserade och det stjärnliknande tecknet hade övergått till att skrivas med tre streck  . Tecknen kunde också användas som enbart stavelser.[2][3]

Akkadiska redigera

De flesta tecken i akkadisk kilskrift är tagna från den sumeriska kilskriften.[3] Symboler kunde då ha både sina sumeriska och akkadiska betydelser.[2]   kunde då vara antingen ett tecken som betecknar stavelsen an, ett determinativ för gudanamn eller vara ett logogram med något av följande betydelser[3]:

  • guden Anum
  • det akkadiska ordet ilu, "gud"
  • det akkadiska ordet šamû, "sky", "himmel"

Digital kodning redigera

Tecknet kodas i Unicode (sedan version 5.0) under namnet AN med koden U+1202D.[4]

Se även redigera

Källor redigera

  1. ^ Lo, Lawrence. Akkadian Arkiverad 24 januari 2016 hämtat från the Wayback Machine.. Ancient Scripts. Läst 8 januari 2016.
  2. ^ [a b c] Lehmann, Winfred Philipp. 1992. Historical Linguistics: An Introduction. Psychology Press. ISBN 9780415072427 s.54-55.
  3. ^ [a b c] Heise, John. About the cuneiform sign AN. Akkadian language. Läst 8 januari 2016.
  4. ^ U+1202D (Cuneiform Sign An) Arkiverad 4 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine.. The Unicode Character Reference. Läst 8 januari 2016.