Diana Krull

svensk språkvetare och tonsättare

Diana Krull, född 26 juli 1930 i Tallinn, död 24 september 2013 i Stockholm, var en svensk språkvetare och tonsättare.

Krull, som var av estnisk härkomst, studerade från början av 1950-talet piano och komposition för bl.a. Gottfrid Boon och Karl-Birger Blomdahl och var verksam som musiklärare och tonsättare. Hon har komponerat musik för kammarensemble och soloinstrument.

Med början på 1970-talet studerade hon ett flertal språk samt allmän språkvetenskap och fonetik. År 1988 disputerade hon i fonetikStockholms universitet och fortsatte sedan att ägna sig åt forskning i ämnet, särskilt om akustisk fonetik samt talets perception och prosodi. Hon blev docent på sin forskning.

Bibliografi redigera

  • Krull, Diana (1988) (på engelska). Acoustic properties as predictors of perceptual responses: a study of Swedish voiced stops. Phonetic experimental research at the Institute of Linguistics, University of Stockholm, 0282-6690 ; 7. Stockholm: Stockholms universitet. Libris 7608534. ISBN 91-7146-493-X 
  • Engstrand, Olle, & Krull, Diana (1994) "Durational correlates of quantity in Swedish, Finnish and Estonian: Cross-language evidence for a theory of adaptive dispersion" Phonetica 51: 80-91.
  • Krull, Diana (1998) "Second formant locus patterns and consonant-vowel coarticulation in spontaneous speech" PERILUS X, University of Stockholm, pp 87–108 [1]
  • Krull, Diana (1998) "Perception of Estonian word prosody. A study of words extracted from conversational speech" Linguistica Uralica. Estonian Academy of Sciences, Pärnu, Estonia, pp 167–171 [2]
  • Engstrand, Olle, & Krull, Diana (2001) "Simplification of phonotactic structures in unscripted Swedish" Journal of the International Phonetic Association 31: 41-50.
  • Traunmüller, Hartmut, & Krull, Diana (2003) "The effect of local speaking rate on the perception of quantity in Estonian" Phonetica 60: 187-207.

Verk redigera

  • Kvartett (1955), för 2 fioler, klarinett och cello
  • Kvartett (1957), för flöjt, klarinett, fagott och piano
  • Varianter – Sonat (1958), för soloviolin

Referenser redigera