Dentalt implantat används för att ersätta en förlorad tand. Det vanligaste materialet för dentala implantat är commercially pure (c.p.) titan som finns i mer än 95% av alla årligen placerade implantat.[1] Titan har möjlighet att läka fast i ben, denna företeelse kallas osseointegration.[2]

Dentalt implantat

Den primära användningen av dentala implantat är att stödja proteser i käftarna.[3] Men samma typ av implantat kan också användas för att stödja kraniofacialproteser[4] och som en tillfällig förankringsanordning för att underlätta tandreglering genom att tillhandahålla en ytterligare förankringspunkt.[5]

RiskfaktorerRedigera

Numera är dentalt implantat en effektiv och förutsägbar behandlingsmetod för att ersätta saknade tänder hos både helt och delvis tandlösa patienter. Trots den höga implantatöverlevnaden och framgångsgraden är det en allmän uppfattning att vissa riskfaktorer predisponerar individer för fler komplikationer och implantat misslyckande och kan leda till lägre implantatöverlevnad.[6]

Några av dessa riskfaktorer är rökning[7], bruxism[8], benkvantitet och benkvalitet[9], intag av bisfosfonater[10], strålbehandling av huvud- och halsområdet[11], parodontal sjukdom[12], intag av protonpumpshämmare[13] (en klass läkemedel vars huvudsakliga verkan är en minskning av magsyra produktion), placering av implantat på platser med tidigare misslyckade implantat[14], lambåfri kirurgi[15], bland andra.[1][6]

KällorRedigera

  1. ^ [a b] Chrcanovic, B. R.; Albrektsson, T.; Wennerberg, A. (2014-06). ”Reasons for failures of oral implants” (på engelska). Journal of Oral Rehabilitation 41 (6): sid. 443–476. doi:10.1111/joor.12157. http://doi.wiley.com/10.1111/joor.12157. Läst 17 oktober 2020. 
  2. ^ Branemark, Per-Ingvar (1983-9). ”Osseointegration and its experimental background” (på engelska). The Journal of Prosthetic Dentistry 50 (3): sid. 399–410. doi:10.1016/S0022-3913(83)80101-2. https://linkinghub.elsevier.com/retrieve/pii/S0022391383801012. Läst 21 augusti 2019. 
  3. ^ Gowd, MangaSnigdha; Shankar, Thatapudi; Ranjan, Rajeev; Singh, Arpita (2017). ”Prosthetic consideration in implant-supported prosthesis: A review of literature” (på engelska). Journal of International Society of Preventive and Community Dentistry 7 (7): sid. 1. doi:10.4103/jispcd.JISPCD_149_17. ISSN 2231-0762. PMID 28713760. PMC: PMC5502545. http://www.jispcd.org/text.asp?2017/7/7/1/208505. Läst 17 oktober 2020. 
  4. ^ Chrcanovic, Bruno Ramos; Nilsson, Johanna; Thor, Andreas (2016-10). ”Survival and complications of implants to support craniofacial prosthesis: A systematic review” (på engelska). Journal of Cranio-Maxillofacial Surgery 44 (10): sid. 1536–1552. doi:10.1016/j.jcms.2016.07.030. https://linkinghub.elsevier.com/retrieve/pii/S1010518216301664. Läst 17 oktober 2020. 
  5. ^ Singh, Kamlesh; Kumar, Deepak; Jaiswal, RajKumar; Bansal, Amol (2010). ”Temporary anchorage devices -Mini-implants” (på engelska). National Journal of Maxillofacial Surgery 1 (1): sid. 30. doi:10.4103/0975-5950.69160. ISSN 0975-5950. PMID 22442547. PMC: PMC3304189. http://www.njms.in/text.asp?2010/1/1/30/69160. Läst 17 oktober 2020. 
  6. ^ [a b] Chrcanovic, Bruno (2017) (på engelska). On failure of oral implants. doi:10.24834/2043/22587. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-7659. Läst 17 oktober 2020. 
  7. ^ Chrcanovic, Bruno Ramos; Albrektsson, Tomas; Wennerberg, Ann (2015-05). ”Smoking and dental implants: A systematic review and meta-analysis” (på engelska). Journal of Dentistry 43 (5): sid. 487–498. doi:10.1016/j.jdent.2015.03.003. https://linkinghub.elsevier.com/retrieve/pii/S0300571215000603. Läst 17 oktober 2020. 
  8. ^ Chrcanovic, B.R.; Kisch, J.; Albrektsson, T.; Wennerberg, A. (2016-11). ”Bruxism and dental implant failures: a multilevel mixed effects parametric survival analysis approach” (på engelska). Journal of Oral Rehabilitation 43 (11): sid. 813–823. doi:10.1111/joor.12431. http://doi.wiley.com/10.1111/joor.12431. Läst 17 oktober 2020. 
  9. ^ Chrcanovic, Bruno; Albrektsson, Tomas; Wennerberg, Ann (2017-05). ”Bone Quality and Quantity and Dental Implant Failure: A Systematic Review and Meta-analysis”. The International Journal of Prosthodontics 30 (3): sid. 219–237. doi:10.11607/ijp.5142. http://quintpub.com/journals/ijp/abstract.php?iss2_id=1446&article_id=17160&article=3&title=Bone%20Quality%20and%20Quantity%20and%20Dental%20Implant%20Failure:%20A%20Systematic%20Review%20and%20Meta-analysis#.WQNgP_1JmG8. Läst 17 oktober 2020. 
  10. ^ Chrcanovic, Bruno Ramos; Albrektsson, Tomas; Wennerberg, Ann (2016). ”Bisphosphonates and dental implants: A meta-analysis”. Quintessence International (Quintessence Publishing) 47 (4): sid. 329–342. doi:10.3290/j.qi.a35523. PMID 26824084. Läst 17 oktober 2020. 
  11. ^ Chrcanovic, Bruno Ramos; Albrektsson, Tomas; Wennerberg, Ann (2016-03). David W. Eisele. red. ”Dental implants in irradiated versus nonirradiated patients: A meta-analysis: Dental implants and irradiation” (på engelska). Head & Neck 38 (3): sid. 448–481. doi:10.1002/hed.23875. http://doi.wiley.com/10.1002/hed.23875. Läst 17 oktober 2020. 
  12. ^ Chrcanovic, Bruno Ramos; Albrektsson, Tomas; Wennerberg, Ann (2014-12). ”Periodontally compromised vs. periodontally healthy patients and dental implants: A systematic review and meta-analysis” (på engelska). Journal of Dentistry 42 (12): sid. 1509–1527. doi:10.1016/j.jdent.2014.09.013. https://linkinghub.elsevier.com/retrieve/pii/S0300571214002747. Läst 17 oktober 2020. 
  13. ^ Chrcanovic, Bruno; Kisch, Jenö; Albrektsson, Tomas; Wennerberg, Ann (2017-09). ”Intake of Proton Pump Inhibitors Is Associated with an Increased Risk of Dental Implant Failure”. The International Journal of Oral & Maxillofacial Implants 32 (5): sid. 1097–1102. doi:10.11607/jomi.5662. http://quintpub.com/journals/omi/abstract.php?iss2_id=1482&article_id=17486. Läst 17 oktober 2020. 
  14. ^ Chrcanovic, Bruno R.; Kisch, Jenö; Albrektsson, Tomas; Wennerberg, Ann (2017-11). ”Survival of dental implants placed in sites of previously failed implants” (på engelska). Clinical Oral Implants Research 28 (11): sid. 1348–1353. doi:10.1111/clr.12992. http://doi.wiley.com/10.1111/clr.12992. Läst 17 oktober 2020. 
  15. ^ Chrcanovic, Bruno Ramos; Albrektsson, Tomas; Wennerberg, Ann (2014-06-20). Michael Glogauer. red. ”Flapless versus Conventional Flapped Dental Implant Surgery: A Meta-Analysis” (på engelska). PLoS ONE 9 (6): sid. e100624. doi:10.1371/journal.pone.0100624. ISSN 1932-6203. PMID 24950053. PMC: PMC4065043. https://dx.plos.org/10.1371/journal.pone.0100624. Läst 17 oktober 2020.