Dea Trier Mørch född 9 december 1941, död 26 maj 2001, var en dansk grafiker och författare. Hon var dotter till arkitekten och konsthantverkaren Ibi Trier Mørch.

Dea Trier Mørch
Född9 december 1941[1]
Köpenhamn
Död26 maj 2001[1] (59 år)
Köpenhamn
BegravdHolmens kyrkogård
Medborgare iKonungariket Danmark
Utbildad vidDet Kongelige Danske Kunstakademi,
Warszawas akademi för de sköna konsterna
Konstakademin i Kraków
Serbiska konst- och vetenskapsakademin
Ryska konstakademien
Prags akademi för de sköna konsterna
SysselsättningGrafiker, författare
Befattning
Ordförande (1991–1991)[2]
Politiskt parti
Danmarks Kommunistiske Parti (–)
MakeTroels Trier
(g. 1977–1979)
BarnRosa Trier (f. 1970)
Tobias Trier (f. 1973)
Sara Trier (f. 1975)
FöräldrarFlorian Martensen-Larsen
Ibi Trier Mørch
Utmärkelser
De Gyldne Laurbær (1976)
Peter Sabroe-priset (1987)
Tagea Brandts rejselegat for kvinder (1988)
Redigera Wikidata

Dea Trier Mørch började på Det Kongelige Danske Kunstakademis Billedkunstskoler som 16-åring och debuterade 1961 på Kunstnernes Efterårsudstilling. Hon avslutade sina studier vid Konstakademien 1964 och fortsatte under 1960-talet med att vidareutbilda sig i flera städer i Östeuropa. Hon startade i en abstrakt tradition, men fick efterhand ett mer realistiskt uttryck.

Under slutet av 1960-talet började hon att skriva böcker, som hon under hela sitt författarskap ofta illustrerade med egna grafiska arbeten. Under samma period var hon även med och stiftade det socialistiska konstnärskollektivet Røde Mor, bland annat tillsammans med Troels Trier, som hon levde tillsammans med och under några år i slutet av 1970-talet var gift med. Han är far till hennes tre barn. Ett av dessa, Tobias Trier, har blivit känd som musiker.

Dea Trier Mørch fick sitt folkliga genombrott med romanen Vinterbørn, 1976, som senare blev filmatiserad av Astrid Henning-Jensen under samma namn. I denne och de följande romanerna träder Mørchs politiska hållning fram i form av solidariteten med andra kvinnor och tron på kollektivets rätt över individens. Mot slutet av sitt författarskap blev hon mindre dogmatisk i uttrycket, men hade alltjämt fokus på det allmänna och kampen för ett meningsfyllt liv.

Bibliografi (utgivet på svenska)

redigera
  • Vinterbarn (Vinterbørn) (översättning Karin Naumann, Tiden, 1976)
  • En trekant (En trekant) (översättning Claes-Göran Jönsson, Tiden, 1978)
  • In i världen (Ind i verden) (översättning Karin Naumann, Tiden, 1978)
  • Kastanjeallén (Kastaniealleen) (översättning Karin Naumann, Tiden, 1979)
  • Innerstaden (Den indre by) (översättning Ann-Mari Seeberg, Tiden, 1981)
  • Aftonstjärnan (Aftenstjernen) (översättning Ann-Mari Seeberg, Tiden, 1983)
  • Morgongåvan (Morgengaven) (översättning Ann-Mari Seeberg, Tiden, 1985)
  • När jag upptäckte Amerika (Da jeg opdagede Amerika) (översättning Ann-Mari Seeberg, Tiden, 1988)
  • Skeppet i flaskan (Skibet i flasken) (översättning Ann-Mari Seeberg, Tiden, 1990)

Priser och utmärkelser

redigera

Källor

redigera
  • Detta är helt eller delvis en översättning av danskspråkiga Wikipedia.
  • Libris
  1. ^ [a b] Kunstindeks Danmark, Kunstindeks Danmark-ID: 6108, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ läs online, danskforfatterforening.dk .[källa från Wikidata]