David Kalisch, född 23 februari 1820 i Breslau, död 21 augusti 1872 i Berlin, var en tysk fars- och kuplettförfattare.

David Kalisch
Född23 februari 1820[1][2][3]
Wrocław[4]
Död21 augusti 1872[1][2][3] (52 år)
Berlin[5]
BegravdAlter St.-Matthäus-Kirchhof Berlin
Andra namnD. J. Schalk
Medborgare iKonungariket Preussen
SysselsättningFörfattare[6], dramatiker
BarnPaul Kalisch (f. 1855)
Redigera Wikidata
Kalischs grav på gamla St.-Matthäus-kyrkogården i Berlin-Schöneberg

Kalisch, som hade judiska föräldrar, sökte i ungdomen sin utkomst på handelsbanan. Han vistades 1844–46 i Paris, där han umgicks med Georg Herwegh, Heinrich Heine, Karl Marx och Pierre-Joseph Proudhon. Efter 1846 ägnade sig han i Berlin åt författarbanan, där han vann framgång med farsen Ein Billet von Jenny Lind och lustspelet Einmal hunderttausend Thaler (1847). Det sistnämndas dragningskraft låg i det alldeles nya, på sitt område epokgörande sätt, varpå kupletten där var använd.

Av hans farser, vilka vann oerhört bifall i Nordtyskland, kan nämnas Ein gebildeter Hausknecht ("En husdräng med bildning", 1862), Berlin wie es weint und lacht (bearbetning av Laurencins och Eugène Cormons "Paris qui pleure et Paris qui rit"; "Löjen och tårar", 1862) och Einer von unsre leut ("Vi äro alla lika", 1861).

Kalisch uppsatte 1848 skämttidningen "Kladderadatsch". Sina pjäser samlade han i Berliner Volksbühne (fyra band, 1864) och i Lustige Werke (fem band, 1870). Sina muntra, drastiska kupletter, ofta starkt kryddade med politisk satir, utgav han samlade i Berliner Leierkasten (tre band, 1857–66).

Källor redigera

Noter redigera

  1. ^ [a b] SNAC, David Kalisch, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Brockhaus Enzyklopädie, David Kalisch.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, David Kalisch, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  4. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 10 december 2014, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  5. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 30 december 2014, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  6. ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]