En daimon eller daimone (grekisk δαίμων) är i grekisk mytologi en gud, ande eller ett väsen som visar sin kraft i naturen. Begreppet har haft olika betydelser, men används idag främst för naturgudar eller naturdemoner i grekisk mytologi, som nymfer, satyrer, Pan, Muserna och kentaurer. Ordet daimon har också givit namn åt det judiska-kristna demon-begreppet.

Kentaur och andra grekiska naturväsen, så kallade daimoner, framställt i relief på en romersk sarkofag från cirka 230 f. Kr. Ordet daimon, senare skrivit demon, fick i kristna sammanhang betydelsen «avgud» och «ond ande».
Mosaik av Tykhon, personifikationen av tur och lycka i grekisk mytologi. Tykhon betecknades daimon agathos, det vill säga en «god ande».

Daimoner är även ett begrepp som används i trilogin Den mörka materian. Daimoner är då människans "själ" som vandrar bredvid människorna i form av ett djur. Djurformen kan skifta när barnen är små, men de blir permanenta när de inträder vuxen ålder.

Se även redigera

Referenser redigera


Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från norska Wikipedia (bokmål/riksmål), Daimon, 20 december 2008.