Döda utan gravar

teaterpjäs av Jean-Paul Sartre

Döda utan gravar, franska Morts sans sépulture, är en teaterpjäs av Jean-Paul Sartre från 1941 och uruppförd 1946 på Théâtre Antoine i Paris. Den kom ut i svensk översättning 1947, översatt av Eyvind Johnson.[1]

Döda utan gravar
FörfattareJean-Paul Sartre
OriginaltitelMorts sans sépulture
OriginalspråkFranska
ÖversättareEyvind Johnson
GenreTeaterpjäs
Förlag för förstautgåvanGallimard
Premiärår1947
Svensk
premiär
1947
HuvudpersonerCanoris, François, Lucie, Henri, Sorbier, Jean
Clochet, Pellerin, Landrieu
BipersonerMilismän

Handling redigera

Handlingen utspelas i andra världskrigets Frankrike. Fem motståndskämpar har tillfångatagits av milismän som är trogna Vichyregimen. De har till en början ingenting att dölja och anser det irrationellt att utstå tortyr utan anledning. När även deras ledare, Jean, infångas, har de en anledning att hålla tyst och genomlida tortyren. Sinsemellan pratar de om vad som är värt att lida och dö för. Kärlek, lojalitet eller stolthet?

Referenser redigera

  1. ^ Sartre, Jean-Paul (1947). Döda utan gravar; Den respektfulla skökan. Panacheserien, 99-0117874-6. Stockholm: Bonniers. Libris 1414204