Öppna huvudmenyn

Cytokrom c

Genen från arten Homo sapiens
Cytokrom c.

Cytokrom c är ett protein som finns på utsidan av mitokondriernas innermembran. Det sitter mellan Komplex III och Komplex IV i elektrontransportkedjan. Proteinet fungerar där som en elektronacceptor respektive -donator. Detta kan ske tack vare järnet i proteinets hemgrupp som reduceras respektive oxideras. På så sätt kan det transportera en elektron mellan Komplex III och Komplex IV. Cytokrom c kodas hos människor in med CYCS-Genen[1]

På grund av dess storlek, knappt 100 aminosyror, har cytokrom c studerats noggrant. På grund av dess vattenlöslighet är den relativt lätt att separera ifrån andra proteiner och studera. Många andra proteiner är nämligen fettlösliga och betydligt större än cytokrom c. På grund av dessa egenskaper har man lyckats komma fram till att cytokrom c återfinns i de flesta levande organismer och troligtvis tillkom redan före djur och växter uppstod. Även i svamp såsom jäst har cytokrom c hittats.[2]

Cytokrom c spelar en viktig roll i apoptosen, en form av kontrollerad celldöd, för att förhindra DNA-skador och infektion. Vanligtvis binder cytokrom c till cardiolipin i mitokondriens inre membran och på så sätt hindrar cytokromet cardiolpinet att släppas ut i mitokondrien. Om det lossnar ifrån cytokromet inleds apoptosen. I början av apoptosen oxideras cardiolipinet. När cytokrom c släpps lös i mitokondrien ökar mängden kalcium som en reaktion. Detta i sin tur släpper mer cytokrom c vilket startar en positiv feedback-loop. Detta i sin tur startar en kedjereaktion vilket leder till att kaspas 3 samt 7 vilka har som funktion att döda cellen.[3]

En studie har även visat på att cytokrom c agerar som ett antioxidant enzym inuti mitokondrien. Cytokrom c uppnår detta genom att avläsna superoxid (O2) samt väteperoxid (H2O2). På så sätt spelar cytokrom c även en viktig roll inom cellandningen.[4]

ReferenserRedigera

  1. ^ ”Cytochrome C”. Wikipedia. https://en.wikipedia.org/wiki/Cytochrome_c. 
  2. ^ New World, Encyclopedia. ”Cytochrome c”. New World Encyclopedia. http://www.newworldencyclopedia.org/entry/Cytochrome_c. Läst 14 mars 2019. 
  3. ^ Sayuri Miyamoto, Iseli L. Nantes,b Priscila A. Faria,b Daniela Cunha,a Graziella E. Ronsein,a Marisa H. G. Medeirosa and Paolo Di Mascio. ”Cytochrome c-promoted cardiolipin oxidation generates singlet molecular oxygen”. Cytochrome c-promoted cardiolipin oxidation generates singlet molecular oxygen. Universidade de São Paulo. https://pdfs.semanticscholar.org/7ea1/182a8b8be734846fa3e5f3db3a320fc64de0.pdf. Läst 25 april 2012. 
  4. ^ ”The Chemistry and Biochemistry of Heme c: Functional Bases for Covalent Attachment”. PMC. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2654777/.