Vivlar (Curculionidae) är en familj i ordningen skalbaggar.[2] Familjen innehåller över 60 000 arter och är en av de största familjerna av skalbaggar. Ibland används även namnet vivlar för att beskriva den något större överfamiljen Curculionoidea (notera ett extra o samt att e och a har bytt plats) och i dessa sammanhang brukar man istället kalla familjen Curculionidae för Äkta vivlar. Även Egentliga vivlar används ibland men det namnet syftar egentligen endast på underfamiljen Curculioninae.

Vivlar
Rhopalapion longirostre
Systematik[1]
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamLeddjur
Arthropoda
KlassInsekter
Insecta
OrdningSkalbaggar
Coleoptera
UnderordningAllätarbaggar
Polyphaga
InfraordningCucujiformia
FamiljVivlar
Curculionidae
Vetenskapligt namn
§ Curculionidae
AuktorLatreille, 1802
Diaprepes abbreviatus
Hitta fler artiklar om djur med

Kännetecken redigera

Vivlarna är ganska små skalbaggar som karaktäriseras av att de flesta arternas huvud är förlängt till ett så kallat snyte. I spetsen på det sitter käkarna och även vivelns antenner är fästa längst ute på snytet. Hos de flesta arter kan antennerna fällas in i skyddande skåror längs snytet, till exempel när viveln gräver. Färgerna är mycket varierande beroende på art, liksom storleken. De största och mest färgglada vivlarna finns i tropikerna.

Utbredning redigera

Vivlar finns över hela världen, utom i det inre av Grönland. I Sverige har över 530 arter noterats och knappt 500 av dem anses som bofasta.[2]

Levnadssätt redigera

Nästan alla arter är växtätare och många är mycket specialiserade i sitt val av föda och äter bara en enda växt. Andra är mindre kräsna och äter flera olika. Vissa, i synnerhet snytbaggen, klassas som skadeinsekt. Därför bekämpas de ofta med insektsgifter. De flesta av dessa arter verkar dock inte vara hotade. Men det finns, särskilt i tropikerna, vivelarter som är utrotningshotade på grund av att deras miljöer försvinner.

Släkten och arter (urval) redigera

Källor redigera

Externa länkar redigera