Cosenza
Cosenza är en stad och comune i provinsen Cosenza i Kalabrien, södra Italien, belägen vid sammanflödet av de två floderna Busento och Crati. Kommunen hade 67 270 invånare (2018).[2]
| Cosenza | |
| Kommun | |
 | |
| Officiellt namn: Comune di Cosenza | |
| Land |  Italien
|
|---|---|
| Region | Kalabrien |
| Provins | Cosenza |
| Höjdläge | 238 m ö.h. |
| Koordinater | 39°18′N 16°15′Ö / 39.300°N 16.250°Ö |
| Yta | 37,86 km²[1] |
| Folkmängd | 67 270 (2018)[2] |
| Befolkningstäthet | 1 777 invånare/km² |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Postnummer | 87100 |
| Riktnummer | 0984 |
| ISTAT-kod | 078045 |
| Geonames | 6541467 |
| Skyddspatron | Madonna del Pilerio |
| Festdag | 12 februari |
| Folknamn | cosentini |
  Cosenzas läge i Italien.
| |
.svg) Kommunens läge i Cosenza
| |
| Webbplats: www.comune.cosenza.it | |
Tack vare sin kulturella historia var Cosenza under antiken känd som Kalabriens Aten. Cosentiska akademien var en av de första akademierna som grundades i Europa (1511). Idag är staden en fortsatt viktig kulturell plats med flera museer, teatrar, bibliotek och Kalabriens universitet.
Bruttierna anlade staden på 300-talet f.Kr. som blev erövrad av romarna 204 f.Kr.
GeografiRedigera
Cosenza ligger 238 meter över havet i en dal mellan Silabergen och kustbergen. Den gamla staden, överskuggad av sitt slott, vetter mot floden Crati, och den nya staden ligger mer norrut, bortom floden Busento.
Kända personer från CosenzaRedigera
- Aulo Giano Parrasio (1470-1521), humanist
- Bernardino Telesio (1509-1588), filosof
- Pietro Negroni (1505-1565), målare
- Antonio Serra (1500-talets senare hälft), ekonom
- Sertorio Quattromani (1541-1607), filosof
- Francesco Saverio Salfi (1759-1832), filosof
- Nicola Misasi (1850-1923), författare
- Alfonso Rendano (1853-1931), pianist och kompositör
- Alessandro Longo (1864-1945), kompositör och musikteoretiker
- Stefano Fiore (född 1975), fotbollsspelare
ReferenserRedigera
- ^ ”Territorial features, Total area (Engelska)”. Istituto Nazionale di Statistica. 2017. http://dati.istat.it/. Läst 18 september 2019.
- ^ [a b] ”Statistiche demografiche ISTAT”. demo.istat.it. Arkiverad från originalet den 14 januari 2018. https://web.archive.org/web/20180114115045/http://demo.istat.it/bilmens2018gen/index.html. Läst 18 september 2019.
