Codex Atlanticus (italienska: Codice Atlantico) är en samling med de flesta av Leonardo da Vincis originalteckningar i bokform.[1] Samlingen är den största enskilda samlingen av da Vincis verk och omfattar de flesta ritningar tecknade av da Vinci mellan åren 1478 och 1518. Verket förvaras idag i Pinacoteca Ambrosiana på Ambrosianska biblioteket i Milano.[2] Många delar och teckningar av Leonardos Codex Atlanticus är tillägnade hans forskning under hans vistelser vid Comosjön i Lierna, inklusive Fiumelatte och bergsgrottorna.

Ritning för en flygande maskin
Ritning för en flygvinge
Ritning för en armborst

Boken redigera

Codex Atlanticus är en samling om cirka 1750 teckningar samlade på 1119 tecknade ark[2] i storlek 65 x 44 cm. Bilderna tar upp varierande ämnen som matematik, geometri, astronomi, botanik, zoologi och teknologi.[1] Teckningar är sammanställda i tolv läderinbundna volymer.

Namnet Codex Atlanticus härrör från att ursprungligen var samtliga teckningar samlade i stort format i en enda bok.[1] [3]

Boken förvaras idag i ett specialkonstruerat och klimatkontrollerat rum.

Historia redigera

Efter da Vincis död år 1519 övertog hans elev Francesco Melzi samlingen, Melzis son Orazio Melzi ärvde samlingen i sin tur men sålde den i delar till olika köpare. Den italienske konstsamlaren Pompeo Leoni lyckades under 1600-talet att åter samla ihop de flesta teckningarna.[3] Efter Leonis död år 1608 försvann samlingen igen tills den kom i greve Galeazzo Arconati ägo många år senare. År 1636 donerade Arconati boken till Ambrosianska biblioteket.

Åren 1968 till 1972 genomgick boken en omfattande restauration på en specialistavdelning i klostret Santa Maria de Grottaferrata i Grottaferrata i mellersta Italien.[4][5]

Mellan oktober 2005 och oktober 2006 visades boken för första gången i sin helhet under en utställning[2] tillsammans med De Divina Proportione i Milano.

Referenser redigera

  1. ^ [a b c] Museo Nazionale della Scienza e della Tecnologia (läst 8 april 2010)
  2. ^ [a b c] Leonardo3.net Arkiverad 5 maj 2010 hämtat från the Wayback Machine. (läst 8 april 2010)
  3. ^ [a b] The New York Times (läst 8 april 2010)
  4. ^ The Times (läst 8 april 2010)
  5. ^ Santa Maria de Grottaferrataklostret Arkiverad 25 juli 2017 hämtat från the Wayback Machine. (läst 8 april 2010)

Externa länkar redigera