Claes Stiernsköld
Claes Stiernsköld, född 10 april 1617 på Hällekis, död 3 maj 1676 på Biby, var en svensk friherre (1651), ämbetsman, landshövding, riksråd, och militär.
| Claes Nilsson Stiernsköld | |
| Född | 10 april 1617 Hällekis, Sverige |
|---|---|
| Död | 3 maj 1676 (59 år) Biby, Sverige |
| Medborgare i | Sverige |
| Utbildad vid | Uppsala universitet  |
| Sysselsättning | Politiker, militär, ämbetsman |
| Befattning | |
| Landshövding i Västmanlands län (1643–1651) | |
| Maka | Elisabet Kyle |
| Barn | Elisabet Anna Stiernsköld (f. 1653)[1] |
| Föräldrar | Nils Göransson Stiernsköld Magdalena Stackelberg[1] |
| Redigera Wikidata | |
Claes Stiernsköld var son till Nils Göransson Stiernsköld och Magdalena Stackelberg. Morfadern Johan Reinholdsson Stackelberg var lantråd i Livland. Claes Stiernsköld studerade vid Uppsala universitet, och blev 1638 drottning Maria Eleonoras hovmarskalk. 1640 rymde han från landet med en hovfröken till drottning Kristina, friherrinnan Margareta von Scheiding och gifte sig utomlands med henne. Två år senare fick han pardon och återkom till Sverige, men fick böta 1000 riksdaler till vardera Strängnäs och Skara domkyrkor. De gifte sig ännu en gång i Sverige, vilket betraktades som det rätta bröllopet.
Han var landshövding i Västmanlands län 1643–1651 och tillika assessor i Bergskollegium 1648–1651 samt t.f. landshövding i Värmland februari–juni 1651. Den 28 maj samma år upphöjdes han på grund av faderns bedrifter till friherre. 1646 förvärvade han herrgården Sundby på Ornö.
Generalkrigskommissarie och sysselsatt med värvningar i Sverige 1657, sedan guvernör över Trondheims län, Jämtland och Härjedalen 1658, övertog han i augusti samma år styrelsen i Trondheim, där han vid krigets förnyande angreps av danskarna och efter tio veckors tappert försvar måste kapitulera (11 december 1658). År 1660 utnämndes han av Karl X Gustav till riksråd, och 1661 utsågs han av förmyndarregeringen till amiral och amiralitetsråd och hade därjämte i presidenten Sten Bielkes frånvaro uppdraget att föra direktionen i Reduktionskollegium juni 1666–mars 1667. Vid det misslyckade sjötåget 1675 förde han en eskader. I rådet yttrade han sig inte mycket.
Han var gift tre gånger. Första hustrun avled tidigt och han gifte om sig 1652 med Elisabeth Kyle i ätten Kyle, och därefter med friherrinnan Margaretha Banér. Innan han hunnit gifta om sig med andra hustrun föddes en son, Philip, som fick kunglig resolution att anses vara äkta född. Claes Nilsson Stiernsköld överlevde alla sina söner och slöt ätten på svärdssidan. En dotter, Elisabeth Anna, från äktenskapet med Elisabeth Kyle, var gift med friherre Gustaf Adolf Sparre och slöt ätten 1699.
Källor
redigera- Stiernsköld, 3. Klas i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1917)
- Gabriel Anrep, Svenska adelns Ättar-taflor, volym 4, s. 196 ff
Noter
redigera- ^ [a b] Leo van de Pas, Genealogics, 2003, läs online och läs online.[källa från Wikidata]