Churra
Churra är en fårras som härstammar från Kastilien och León. Det är en av de viktigaste inhemska raserna i Spanien, såväl för dess höga mjölkproduktion som för det stora antalet får av rasen som förekommer.[1]
| Churra | |
 Baggar av churrafår | |
| Systematik | |
|---|---|
| Hitta fler artiklar om djur med |
MorfologI redigera
Fårrasen har en något subkonvex profil, långsträckta proportioner och medelstorlek, även om det finns lokala varianter med mindre storlek. De uppvisar vit färg med karakteristisk svart pigmentering på huvud och extremiteter. Ullen är öppen och grov och lämplig för tillverkning av madrasser.[2] Den stora mjölkförmågan gör att främsta användningen av rasen är för mjölkproduktion.[1] Baggen brukar ha en vikt runt 73 kg och tackan 66 kg, Mankhöjden är 81 cm respektive 68 cm för bagge respektive tacka, även om ekotyperna för Salamanca och Sayago inte överstiger 45-50 kg för baggar och 30-35 kg för tackor.[3]
Rasens historia redigera
Churra är en av de mest primitiva raserna på den Iberiska halvön. Rasen härstammar från Ovis aries celticus eller churro som gett sitt namn till stammen. Trots att rasen under många år var skymd av överflödet av Merinofår, har den alltid haft en stor ekonomisk betydelse för gårdarna i de nordliga regionerna i Leónprovinsen och Gamla Kastilien. Rasen är också representerad i utvecklingen av fåruppfödningen på Amerikanska kontinenten.[2]
Förekomst redigera
Churrarasen förekommer främst norr om floden Duero, i Kastilien-Leon, främst i provinserna Burgos, León, Palencia, Valladolid och Zamora.
Churraullen redigera
Churrafårets ull är grövre och inte så krullig som merinoull och anses därför sämre än merinoull för konfektion. En del av ullen används i hantverksmässig tillverkning av artiklar, såsom strumpor, filtar och mattor. Efter tvätt och balning exporteras den och används för värme- och akustisk isolering av byggnader.
Då rasen är tålig och klarar sig på magert bete så förekommer den ofta på små besättningar, på avstånd från större orter. Små leveranser, sämre ullkvalitet än merinoullen och konkurrens från syntetmaterial gör att churrauppfödare främst inriktar sig på leverans av kött och mjölk för ostproduktion. I Portugal och Spanien har uppfödare av churraraserna, ägare till små besättningar, svårigheter att finna avsättning för ullen.[4]
Källor redigera
- ^ [a b] Esteban, C. (2003) (på spanska). Razas ganaderas españolas ovinas. Ministerio de Agricultura, Pesca y Alimentación, Spain. ISBN 84-491-0580-3
- ^ [a b] Sánchez, A., & Sánchez, M. C. (1986) (på spanska). Ministerio de Agricultura Pesca y Alimentación, Madrid. ISBN 84-341-0203-X
- ^ ”Raza ovina churra” (på spanska). Gobierno de España, Ministerio de Agricultura y Pesca, Alimentación y Medio Ambiente. http://www.mapama.gob.es/es/ganaderia/temas/zootecnia/razas-ganaderas/razas/catalogo/autoctona-fomento/ovino/churra/datos_morfologicos.aspx. Läst 22 februari 2018.
- ^ Leire Pérez (17 december 2017). ”La lana, un problema para las granjas vizcaínas: «Nadie la quiere, ni regalada»” (på portugisiska). El Correo. http://www.elcorreo.com/bizkaia/lana-problema-granjas-20171204125306-nt.html. Läst 22 februari 2018.
Externa länkar redigera
Wikimedia Commons har media som rör Churra.- ARCA, Ministerio de Agricultura, Alimentación y Medio Ambiente
