Chrétien de Troyes

fransk poet och författare
(Omdirigerad från Chrestien de Troyes)

Chrétien de Troyes var en fransk författare, troligen född i Troyes och verksam omkring 1164-1190, till yrket sannolikt präst. Hans verk är främst förknippade med Arthurlegenden.

Chrétien de Troyes
Chrétien de Troyes.jpg
Född (cirka)[1]
Troyes[2], Frankrike
Död (cirka)[3]
Flandern, Belgien
MedborgarskapFrankrike
SysselsättningFörfattare[2][4], poet
Redigera Wikidata

Om hans liv är det endast känt, att han vistades vid hovet hos Marie av Frankrike och Filip I av Flandern, där han författade riddarromaner enligt den höviska stil som Maries mor, Eleonore av Aquitanien, hade påbjudit. Hans författarskap behandlade huvudsakligen delar av Arthurlegenden. Han berättar själv, att han översatt Ovidius. Bland hans idag försvunna verk märks en dikt över tristansagan och, vad som var hans sista och ofullbordade verk, graalromanen om Perceval.

Hans författarskap inbegriper Erec et Enide, Yvain, Lancelot och Perceval; den senare tillkom sedan han lämnat hovet och då den höviska genren i Provence utvecklats till en särskild kvinnokultur.

Bland de personer och verk som inspirerats av Perceval kan nämnas Wolfram von Eschenbachs Parzival, Richard Wagners opera Parsifal (1882), T.S. Eliots The Waste Land, Julien Gracqs pjäs Le Roi Pêcheur (1948) och Éric Rohmers film Perceval le Gallois (1978).

Bibliografi (i urval)Redigera

  • Érec et Énide (cirka 1170)
  • Cligès (cirka 1176)
  • Le chevalier à la charette (cirka 1177-1181)
  • Yvain (cirka 1177-1181)
  • Perceval (cirka 1181)

KällorRedigera

NoterRedigera

  1. ^ Bibliothèque nationale de France, BnF catalogue général, Bibliothèque nationale de France, läs online och läs online, läst: 28 augusti 2016.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] arkiv Storico Ricordi, Archivio Storico Ricordi person-ID: 15649, läs online, läst: 3 december 2020.[källa från Wikidata]
  3. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 9 april 2014, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  4. ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]