Challenge Desgrange-Colombo

internationell tävling på årsbasis inom landsvägscykling

Challenge Desgrange-Colombo var en var en internationell tävling på årsbasis inom landsvägscykling från 1948 till 1958. Tävlingen instiftades av sporttidningarna L'Équipe (Frankrike), La Gazzetta dello Sport (Italien) samt Het Nieuwsblad-Sportwereld och Les Sports (båda belgiska) och baserade sig på poäng som cyklisterna fick för placeringar i vissa utvalda lopp som hölls i de tre länderna: Paris-Roubaix, Tour de France, Paris-Tours, Milano-Sanremo, Giro d’Italia, Lombardiet runt, Flandern runt, Vallonska pilen och Paris-Bryssel. Andra året, 1949, tillkom Schweiz runt, 1951 tillfogades Liège-Bastogne-Liège och till sist Vuelta a España 1958. Utöver tävlingen för individuella cyklister utdelades det också pris till bästa nation. Challenge Desgrange-Colombo kan ses som den första föregångaren till senare officiella världscuper.

Tävlingen uppkallades efter grundaren av Tour de France, Henri Desgrange, och den förre direktören för La Gazzetta dello Sport, och därmed även för Giro d'Italia, Emilio Colombo (som avlidit strax innan tävlingen instiftades i oktober 1947).

Efter tre raka vinster av klassikerspecialisten (och belgaren) Fred De Bruyne skar det sig mellan arrangörerna (La Gazzetta och L'Equipe var ju skaparna av de stora etapploppen - girot och touren - vilka förvisso var för sig gav dubbelt så många poäng som var och en av de övriga tävlingarna, men dessa senare var ju fem gånger så många till antalet och stod således för 72% av totalpoängen - den belgiska dominansen bidrog ju inte heller till försäljningen av tidningar i Italien och Frankrike) och tävlingen lades ner 1958. Den ersattes dock genast av Pernod, som 1958 skapat ett liknande pris, "Prestige Pernod", som tilldelades bäste fransman i en uppsättning franska tävlingar, och från 1959 fyllde Super Prestige Pernod, som var öppen för alla nationaliteter, succesivt igen hålet efter Challenge Desgrange-Colombo i takt med att tävlingar som hölls utanför Frankrike lades till. Super Prestige Pernod lades i sin tur ner 1987 och ersattes av den första officiella världscupen, UCI World Cup 1988.

Poängfördelning[1] redigera

De två första åren delades poäng ut till de 25 främsta i de ingående loppen enligt:

30-26-23-22-21-20-19-18-17-16-15-14-13-12-11-10-9-8-7-6-5-4-3-2-1

med dubbla poäng i Tour de France och Giro d'Italia.

Från 1950 fick endast de femton främsta i loppen poäng:

20-17-15-13-11-10-9-8-7-6-5-4-3-2-1

med dubbla poäng i de stora etapploppen.

Resultat redigera

År Individuellt Bästa nation
Segrare Tvåa Trea Segrare Tvåa Trea
1948   Briek Schotte   Fermo Camellini   Gino Bartali   Italien   Belgien   Frankrike
1949   Fausto Coppi   Gino Bartali
  Fiorenzo Magni
  Italien   Belgien   Frankrike
1950   Ferdi Kübler   Fiorenzo Magni   Hugo Koblet   Italien   Frankrike   Belgien
1951   Louison Bobet   Ferdi Kübler   Fiorenzo Magni   Frankrike   Italien   Belgien
1952   Ferdi Kübler   Fausto Coppi   Stan Ockers   Italien   Belgien   Frankrike
1953   Loretto Petrucci   Louison Bobet   Stan Ockers   Italien   Belgien   Frankrike
1954   Ferdi Kübler   Raymond Impanis   Louison Bobet   Belgien   Italien   Frankrike
1955   Stan Ockers   Louison Bobet   Jean Brankart   Belgien   Frankrike   Italien
1956   Fred De Bruyne   Stan Ockers   Jean Forestier   Belgien   Frankrike   Italien
1957   Fred De Bruyne   Raymond Impanis   Gastone Nencini   Belgien   Frankrike   Italien
1958   Fred De Bruyne   Rik Van Looy   Charly Gaul   Belgien   Italien   Frankrike

Referenser redigera

  1. ^ Enligt Challenge Desgrande-Colombo på Wielergeschiedenis.be.