Celesta är ett klaverinstrument med hängande metall-[1] eller glas-stavar i stället för strängar. Därigenom är den ett slags klockspel (jämför även metallofon) som spelas med tangenter i stället för med klubbor.

Celesta

Instrumentet har ett yttre format som ett litet pianino, försett med mekanik med hammare samt stålstavar som är försedda med resonator.[1] Ursprungligen hade celestan ett tonförråd på fyra oktaver, vilket senare i regel utökats till fem oktaver;[1] den har ett noterat omfång från c till c5, men klingar en oktav högre. Den spelas vanligtvis av en pianist.

Celestan ingår ibland som ett av slagverken i en symfoniorkester,[1] i verk från 1900-talet och senare. Kompositörer som skrivit för instrumentet inkluderar Ernest Chausson och Pjotr Tjajkovskij,[2] Maurice Ravel, Claude Debussy, Richard Strauss och Gustav Mahler,[3] Béla Bartók[4] och Maria Coma.[5]

Instrumentet uppfanns i Paris 1886 av fransmannen Auguste Mustel (1842–1919). Det har en bakgrund bland annat i den tidigare clavi-lame från 1848 (med metalltungor), 1865 års typophone samt dulcitone. De två senare var stämgaffelspianon.[1] Celesta kan ibland även noteras under namnet clavi-nimbus[6] och på engelska som celeste.[2]

Etymologi

redigera

Instrumentets namn (som betonas på andra stavelsen) kommer från franskans célesta. Detta ordet kommer i sin tur av céleste – 'himmelsk' – och i förlängningen av latinets caelestis med samma betydelse.[1]

Se även

redigera

Referenser

redigera
  1. ^ [a b c d e f] ”celesta”. ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/celesta. Läst 17 april 2019. 
  2. ^ [a b] Rose (16 december 2014). ”Meet the instruments: The celeste” (på engelska). australianballet.com.au. https://australianballet.com.au/behind-ballet/meet-the-instruments-the-celeste. Läst 17 april 2019. 
  3. ^ ”The origins of the Celesta:The birth of the celesta” (på engelska). yamaha.com. https://www.yamaha.com/en/musical_instrument_guide/celesta/structure/. Läst 17 april 2019. 
  4. ^ Slonimsky, Nicolas (2012-02-22) (på engelska). The Listener's Companion: The Great Composers and their Works. Schirmer Trade Books. sid. 505. ISBN 9780857127679. https://books.google.se/books?id=pD0DAwAAQBAJ&pg=PT505. Läst 17 april 2019 
  5. ^ Coquillat, Pepe (27 oktober 2014). ”Maria Coma: "El proceso compositivo de 'Celesta' fue muy curativo para mí"” (på spanska). Atonal.net. Arkiverad från originalet den 17 april 2019. https://web.archive.org/web/20190417172826/https://atonal.net/el-proceso-compositivo-de-celesta-fue-muy-curativo-para-mi/. Läst 17 april 2019. 
  6. ^ ”Música: Celesta, amb Maria Coma” (på katalanska). Ajuntament de Sant Celoni. http://www.santceloni.cat/11524. Läst 17 april 2019.