Cecotrof

specifik form av mjuk avföring som produceras i blindtarmen hos vissa djur

Cecotrof, oftast utskrivet i plural cecotrofer, är en specifik form av mjuk avföring som produceras i blindtarmen (caecum) hos vissa djur. Denna mjuka avföring konsumerar djuren för att utvinna extra näringsämnen. Detta beteende kategoriseras som en form av koprofagi och kallas cecotrofi.[1]

Cecotrofer består av tuggat växtmaterial som ansamlas i blindtarmen där det finns stora mängder bakterier som hjälper till att spjälka cellulosa, men även producerar B-vitaminer. Efter att ha defekerat, sväljer djuret åter den mjuka cecotrofen hel som då spjälkas i en speciell del av magen. Denna process tillåter djuret att få i sig all näring som annars hade gått förlorad, men ger även djuret näringsämnen som skapats av dess egen mikrobiotiska aktivitet.[2] Denna process fyller samma funktion som idissling hos vissa djur.[3]

Cecotrofer produceras och konsumeras av arter inom gruppen Lagomorpha, det vill säga harar, kaniner och pipharar. Även vissa hamstrar, marsvin, chinchillor och kalråttor äter sina cecotrofer på ett liknande sätt[4] såväl som vanlig pungekorre (Pseudocheirus peregrinus), eventuellt även dess släkting Pseudochirops cupreus och primaten Lepilemur mustelinus.[5]

Ordet härstammar från latinets caecus, som betyder "blind", och det grekiska efterledet trophia, av trophē (τροφή), som betyder "näring".[1][6] Kaninuppfödare och liknande kallar ibland denna form av avföring för "druvbajs", "blindtarmsavföring" eller "nattavföring".[7]

Noter redigera

  1. ^ [a b] Nationalencyklopedin, cecotrofi, läst 2020-01-08
  2. ^ ”rabbit”. Encyclopædia Britannica (Standard). Chicago: Encyclopædia Britannica, Inc. 2007. 
  3. ^ The Private Life of the Rabbit, R. M. Lockley, 1964. Chapter 10.
  4. ^ Hörnicke H., Björnhag G. (1980) Coprophagy and related strategies for digesta utilization. Ur: Ruckebusch Y., Thivend P. (eds) Digestive Physiology and Metabolism in Ruminants. Springer, Dordrecht
  5. ^ Hirakawa, Hirofumi (2001). ”Coprophagy in Leporids and Other Mammalian Herbivores”. Mammal Review 31 (1): sid. 61–80. doi:10.1046/j.1365-2907.2001.00079.x. http://pdfs.semanticscholar.org/06c6/1eb7df2c5c6e743ffd9ed6692d44e40adc1f.pdf. 
  6. ^ Liddell & Scott (1940) τροφή, A Greek–English Lexicon, Oxford: Clarendon Press
  7. ^ kaninmagazinet.se, Intressant fakta om kaniner, läst 2020-01-08