Carl Ekstrand
Carl Richard Ekstrand, född 1838, död 1920, lektor i mekanik vid Chalmers tekniska läroanstalt i Göteborg och filosofie doktor.[1]
Ekstrand tog sin filosofie kandidat vid Uppsala universitet 1863. Efter tre års praktiserande på ritkontor och mekaniska verkstäder blev han lärare vid Teknologiska Institutet, Kungliga Sjökrigsskolan och Högre artilleriläroverket, dels i fysik dels i matematik.[1] Till höstterminen 1871 tillträdde han som lektor i teoretisk och tillämpad mekanik vid Chalmersska institutet, och fullborda samtidigt sina akademiska studier och erhöll sin filosofie doktor i Uppsala 1872.[1] Samma år valdes han in i styrelsen för Slöjdföreningens skola i Göteborg, där han verkade fram till 1906.[1] 1881 blev han Slöjdföreningens Skolas föreståndare, och från 1899 fungerade han som vice ordförande i styrelsen.[1] Under åren 1891-1996 var han istället vikarierande föreståndare för Chalmersska institutet.[1] 1905 pensionerade han sig från sitt lektoratet och året därpå valdes han in som hedersledamot i Slöjdföreningens styrelse.[1]
Han var prisdomare och juryman vid Världsutställningen i Chicago 1893, vid Allmänna konst- och industriutställningen i Stockholm år 1897 och vid Helsingborgsutställningen 1903.[1]
Han var son till Johan Ekstrand och bror till kemisten Åke Gerhard Ekstrand.[2]
Referenser
redigeraNoter
redigera- ^ [a b c d e f g h] Bodman (1932) s:15
- ^ Svenskt biografiskt lexikon, Ekstrand, släkt, urn:sbl:15900, hämtad 2017-04-04.
Tryckta källor
redigera- Gösta Bodman (red.) (1932) Stiftarne, Tekniska samfundet i Göteborg 1882-1932