Cane corso
Cane corso är en hundras från Italien. Den är en molosserhund som i hemlandet främst används som vakthund. Corso är ett dialektalt ord som i Apulien står för robust, det kan även syfta på latinets cohors, gårdsväktare som kommer av det grekiska ordet kortos, gårdsplan. I hemlandet hör cane corso till de populäraste hundraserna.
| Cane corso | |
 | |
| Rasgrupp (FCI) | Grupp 2, sektion 2 Molosser- och bergshundar (molosserhundar) |
|---|---|
| Rasgrupp (SKK) | Grupp 2 Schnauzer och pinscher, molosser och bergshundar samt sennenhundar |
| Ursprungsland |  Italien |
| Rasklubb | Ras- och Avelsföreningen för Cane Corso |
| Andra namn | Cane corso italiano Cane da Macellaio |
| Rasstandard | FCI 343  PDF |
| Päls | kort med underull |
| Vikt | |
| Hund | 45–50 kg |
| Tik | 40–45 kg |
| Mankhöjd | |
| Hund | 64–68 cm |
| Tik | 60–64 cm |
Historia
redigera1973 uppmärksammades att det i Foggia fanns en typ av molosserhund som skilde sig från mastino napoletano och en inventering inleddes. 1983 bildades en rasklubb som 1994 lyckades få rasen godkänd av den italienska kennelklubben Ente Nazionale della Cinofilia Italiana (ENCI). 1996 erkändes rasen av Fédération Cynologique Internationale (FCI).
Egenskaper
redigeraCane corson är en relativt typisk moloss med ett lugnt temperament. Dock alltid alert och medveten om sin omgivning. Då rasen främst avlats fram som vakthund är den i allmänhet reserverad mot främlingar, men skall inte visa någon aggressivitet om den inte ställs inför ett reellt hot. Cane corson räknas inte till brukshundarna i Sverige, men har ändå skördat vissa framgångar i bruksgrenar, såväl i hemlandet som utomlands, inklusive Sverige.
Utseende
redigeraCane corson är medelstor till stor med en kraftfull, men elegant, kroppsbyggnad. Den är en robust hund med ett relativt typiskt mastiffutseende. Den är dock något mer graciöst byggd än en del andra hundar av mastifftyp. Hanhundens mankhöjd skall vara 64–68 cm och vikten 45–50 kg. Tikens mankhöjd skall vara 60–64 cm och vikten 40–45 kg. I hemlandet kuperades tidigare svans och öron, men det är numera förbjudet.
Källor
redigera- Renée Willes: All världens hundraser, Bromma 2003, ISBN 91-89090-79-9
- Carl-Johan Adlercreutz: Hundar i världen, Västerås 2006, ISBN 91-534-2870-6
- Den internationella standarden: ”Cane corso”. Fédération Cynologique Internationale (FCI). Arkiverad från originalet. https://web.archive.org/web/20161022220054/http://www.skk.se/Global/Dokument/Rasstandarder/standard-cane-corso-fci343.pdf?epslanguage=sv.
PDF - ”Cane corso”. Svenska Kennelklubben (SKK). Arkiverad från originalet. https://web.archive.org/web/20240525050739/https://www.skk.se/hundraser/cane-corso/.
- ”Rasspecifik Avelsstrategi (RAS) för cane corso”. Ras- och Avelsföreningen för Cane Corso. Arkiverad från originalet. https://web.archive.org/web/20241117142740/https://www.skk.se/contentassets/91889910ebda4bdcb46fb9034c1dae97/ras-cane-corso.pdf?timestamp=20231101074710. PDF
- Mike Ertaskiran: ”History of the Cane Corso”. Cane Corso Association of America. Arkiverad från originalet. https://web.archive.org/web/20120213035315/http://www.canecorso.org/history.html.
Externa länkar
redigera
- Rasspecifik Avelsstrategi (RAS), PDF
- Società Amatori Cane Corso, Italien