Bysantiska inbördeskriget 1341–1347
Bysantinska inbördeskriget 1341–1347, som emellanåt benämns andra palaiologiska inbördeskriget,[1] var en konflikt som bröt ut i bysantinska riket efter Andronikos III Palaiologos död. Konflikten gällde förmyndarskapet över hans nioårige son och arvinge, Johannes V Palaiologos. Kriget splittrade det bysantinska samhället i klasskonflikter; med aristokratin som stödde huset Kantakouzenos, medan de lägre och medelklasserna stödde regentskapet som företräddes av Anna av Savojen samt patriarken Johannes XIV Kalekas.
![](http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/d/df/Andronikos_III_Palaiologos.jpg/250px-Andronikos_III_Palaiologos.jpg)
Konsekvenserna av den långvariga konflikten visade sig katastrofala för det bysantinska imperiet. Sju års krigföring, närvaron av plundrande arméer, social oro och digerdöden tillintetgjorde bysantinska riket.
Källor
redigeraNoter
redigera- ^ Reinert 2002, s. 263, 265.
Tryckta källor
redigera- Reinert, Stephen W. (2002), ”Fragmentation (1204–1453)”, i Mango, Cyril, The Oxford History of Byzantium, Oxford and New York: Oxford University Press, s. 248–283, ISBN 978-0-19-814098-6