Bygdegårdarnas Riksförbund (BR) bildades 1944 och har över 1400 medlemsorganisationer i form av föreningar med öppna samlingslokaler som går att hyra för kulturarrangemang, föreningsmöten, fest och folkbildning. Flertalet av dessa finns på landsbygden och i mindre tätorter. Riksförbundet är en av tre samlingslokalorganisationer som ingår i Samsam (Samlingslokalernas Samverkansorganisation) tillsammans med Riksorganisationen Folkets Hus och Parker och Riksföreningen Våra gårdar.

HistoriaRedigera

1910-taletRedigera

Begreppet bygdegård myntas vid Landsbygdskommunernas kongress 1919. Ås förbundsgård blir den första bygdegården och den invigs samma år.

1920–1930-taletRedigera

400 bygdegårdar uppförs i landet, cirka 290 på initiativ av Svenska Landsbygdens Ungdomsförbund (nuvarande Centerpartiets Ungdomsförbund) och cirka 120 på initiativ av Jordbrukare-Ungdomens Förbund.

1940-taletRedigera

Det statliga stödet för nybyggnation av samlingslokaler införs 1942. Bygdegårdarnas Riksförbund (BR) bildas på Sånga-Säby den 14 augusti 1944. År 1948 bildas det första bygdegårdsdistriktet, Skåne.

1950-taletRedigera

Omfattande kulturverksamhet, bland annat Bygdeteatern på turné och amatörteater. Bygdegårdsbiografer byggs. Många nya bygdegårdar byggs och arbetet intensifieras med att bilda nya bygdegårdsdistrikt.

1960-talet Redigera

Åren 1960–1973 minskar antalet anslutna föreningar från 542 till 388. Verksamheten är så låg att det finns funderingar på att slå samman BR med andra samlingslokalsorganisationer.

1970-taletRedigera

Nytt statligt stöd för upprustning införs 1973. Medlemsantalet ökar till följd av detta. BR erhåller för första gången det årliga statliga anslaget för inköp av konst. År 1978 antar BR sitt första handlingsprogram med mål om ökad kulturverksamhet och bildande av programråd i alla organisationsled.

1980-taletRedigera

Kampanjen ”Nöjesverksamhet i alkoholfrimiljö” och ökad kontakt med ungdomsorganisationer bidrar till ökat medlemsantal. År 1986 börjar Tidskriften Bygdegården ges ut. BR är aktivt i bildandet av folkrörelserådet Hela Sverige ska leva. Ornö bygdegård blir knutpunkt för samhällsservice på orten, projektet får många efterföljare.

1990-taletRedigera

Bygdegårdsförsäkringen införs 1990 och blir en viktig medlemsnytta. BR passerar 1 000 föreningar i medlemsantal. Amatörteaterfestivalen införs. Miljökampanjen ”Miljöarbetet startar i bygdegården” inleds.

2000-taletRedigera

Ny idégrund antas 2000. Statligt utvecklingsbidrag för ungdomsverksamhet införs 2007, ökat fokus på ungdomsverksamhet på riksnivå och i föreningar. 2008 är det kulturår i bygdegårdsrörelsen, BR:s kulturvecka införs.

2010-taletRedigera

Utbildningssatsningarna ”Bygdegården 2.0” och ”Bygdegården 2.1” samlar drygt 800 föreningsfunktionärer. I 2015 års flyktingvåg öppnar bygdegårdar dörrarna och integrationsverksamheten ökar. Försäljningen av Landlotten inleds 2015, tre år senare kan det första överskottet fördelas. Utvecklingsarbete kring framtidens bygdegårdsrörelse startar 2016, vision och långsiktiga mål antas 2018. Ny idégrund antas 2019.

2020-taletRedigera

BR håller sin första publika landsbygdskonferens. Bygdegårdarnas verksamhet drabbas av coronapandemins restriktioner.

Bygdegårdsrörelsen i siffror (2020)[1]Redigera

Ökat i 46 årRedigera

Antalet anslutna föreningar till Bygdegårdarnas Riksförbund (BR) har ökat oavbrutet i 46 år. 1 447 föreningar var vid årsskiftet 2019/2020 anslutna till riksförbundet.

250 kommunerRedigera

Av landets 290 kommuner finns det bygdegårdar i 250 kommuner. BR jobbar kontinuerligt med att rekrytera medlemmar i bygdegårdslösa kommuner.

9 av 10 ideella föreningarRedigera

Bygdegården drivs av en förening – 90 procent som ideell förening, 9 procent som ekonomisk förening och 1 procent som stiftelse.

887 årsarbetenRedigera

Föreningsmedlemmarna lägger ner många ideella timmar både för drift och verksamhet. Det ideella arbetet uppskattas till drygt 1 miljon arbetstimmar per år, vilket motsvarar 887 årsarbeten!

240 000 medlemmarRedigera

I landets bygdegårdar finns drygt 240 000 enskilda medlemmar organiserade.

290 000 uthyrningarRedigera

Bygdegårdar hyrs ut mer än 290 000 gånger per år till föreningsmöten, fester, kulturprogram, studiecirklar, konferenser, barn- och ungdomsaktiviteter och mycket mer.

35 000 egna arrangemangRedigera

Bygdegårdsföreningar bjuder in till över 35 000 egna arrangemang per år, allt från konserter, föreläsningar och dans till traditionsfiranden och loppisar.

KällorRedigera

  1. ^ ”Bygdegårdsrörelsen i siffror”. Bygdegårdarnas riksförbund. https://bygdegardarna.se/om-oss/bygdegardsrorelsen-i-siffror/. Läst 27 augusti 2020. 

Externa länkarRedigera