Burislev var tillsammans med Kol en svensk tronpretendent. Tillsammans utmanade de Knut Eriksson om kungamakten i Sverige, och samregerade cirka 1167–1173.
Hans exakta härstamning är osäker: enligt en medeltida genealogi var Burislev och Kol söner till Sverker den äldres son Johan, men en notis i Valdemar Sejrs jordebok anger också att Sverker hade en son vid namn Burislev, och de båda har ibland ansetts vara en och samma person.[1] Natanael Beckman satte också likhetstecken dem emellan och menade dessutom att både Burislev och Kol var söner till Sverker.[2] Adolf Schück ansåg dock att motkungarna Burislev och Kol var söner till Johan.[3]
Mycket lite i övrigt är känt om honom. Sitt namn fick han troligen efter sin anfader, den polske hertigen och kungen Burislev (Boleslav III); namnet var vanligt i Polen. Han omnämns visserligen i västgötalagen som Burisleph Konung tillsammans med Kol, men förekommer annars i betydligt färre medeltida kungalängder än denne[4]. De båda försvinner ur historien 1173. Burislev har kallats kung men behärskade förmodligen bara Östergötland.
Referenser
redigera- ^ Gillingstam, Hans: Jon jarl i Svenskt biografiskt lexikon (1973-1975) band 20, läst 24 november 2012
- ^ Beckman, Natanael: Burislev i Svenskt biografiskt lexikon (1926) band 06, läst 24 november 2012
- ^ Schück, Adolf (1951). ”Från Viby till Bjälbo, studier i Sveriges historia under 1100-talets senare hälft”. Fornvännen: sid. 197. http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1951_197. Läst 25 november 2012.
- ^ Gillingstam, Hans: Kol i Svenskt biografiskt lexikon (1975-1977) band 21