Buddisering
Buddisering (uppkallad efter dansken C. Budde[1]) var en metod som användes särskilt kring sekelskiftet 1800/1900 för att förlänga hållbarheten hos mjölk[2]. Mjölken värmdes upp till 50-55°C och väteperoxid tillsattes[3]. Det kallades sterilisering av mjölken, men var egentligen en ofullständig avdödning av bakterierna som fanns i den. Metoden fick aldrig någon egentlig acceptans bland annat för att mängden väteperoxid som behövde tillsättas varierade på grund av mjölkens kvalité. Tillsattes för liten mängd minskade förekomsten otillfredsställande av i mjölken sjukdomsorsakande bakterier så smittrisken fanns kvar och tillsattes för mycket smakade mjölken illa. Olika former av uppvärmning, senare standardiserat som pastörisering ersatte buddiseringen och var betydligt effektivare.
Referenser redigera
- ^ Buddisering i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1905)
- ^ Hellberg, Frithiof, red (1904). ”Buddisering af mjölk”. IDUN Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet 17 (44): sid. 539. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1904/pdf/1904_44.pdf. Läst 18 december 2018.
- ^ Barthel, Chr. (1907). ”Hvad veta vi för närvarande om komjölkens enzymer?”. Svensk Kemisk Tidskrift 19: sid. 111. https://runeberg.org/svkemtid/1907/0115.html. Läst 18 december 2018.