Bruno Schilling, född den 20 maj 1798 i Freiberg, död den 28 november 1871 i Leipzig, var en tysk rättslärd. Han var son till författaren Friedrich Gustav Schilling och far till juristen Lothar Schilling.

Schilling påbörjade 1815 sina juridiska studier i Leipzig. År 1825 blev han juris doktoravhandlingen De Origine Iurisdictionis Ecclasticeae In Caussis Civilibus och 1828 extra ordinarie professor vid universitetet i Leipzig. Hans specialiteter var kyrko- och förläningsrätt.

Bibliografi redigera

  • Examen doctrinae iuris feudalis circa feudi genesin propositae (installationsföreläsning,1829)
  • Das Corpus Juris Civilis: In's Deutsche übersetzt (tillsammans med Carl Eduard Otto och Carl Friedrich Ferdinand Sintenis, 1831–1839)
  • Das Corpus Juris Canonici in seinen wichtigsten und anwendbarsten Theilen: in's Deutsche übersetzt und systematisch zusammengestellt (tillsammans med Carl Friedrich Ferdinand Sintenis, 1834–1837)
  • Pandekten-Recht für Studirende (1844)
  • Der Kirchenbann nach canonischen Rechte: in seiner Entstehung und allmäligen Entwickelung (1859)

Källor redigera

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, tidigare version.