Brita Crona, född 8 september 1869 i Karlskrona, död 1 maj 1951 i Arvika,[10] var en svensk sjuksköterska, barnavårdsinspektör, fotografbiträde och lokalpolitiker.[11] Hon skrev återkommande under signaturen "Cronan" i Rösträtt för kvinnor. 1939 tilldelades hon Kungliga Patriotiska Sällskapets medalj.

Brita Crona
Född8 september 1869[1][2]
Karlskrona amiralitetsförsamling[3][2], Sverige
Död1 maj 1951[1][2] (81 år)
Arvika östra församling[2], Sverige
Medborgare iSverige[4]
SysselsättningRösträttsaktivist[5][6], sjuksköterska
Befattning
Ordförande, Föreningen för kvinnans politiska rösträtt i Arvika (1917–1921)[7]
Stadsfullmäktigeledamot, Arvika stad (1918–1922)[8]
PartnerOlga Segerberg[9]
Redigera Wikidata

Biografi redigera

Brita Crona kom från Karlskrona. Hon bosatte sig i Arvika tillsammans med sin livspartner Olga Segerberg. I Arvika arbetade hon bland annat som fotografbiträde, men var i grunden sjuksköterska och barnavårdsinspektör. Mellan 1918 och 1922 var hon ledamot av fullmäktige i Arvika stad, och satt även i skolstyrelsen, fattigvårdsstyrelsen och barnavårdsnämnden.[12] Hon var även aktiv i rösträttsfrågan, och skrev i medlemstidningen för Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt, Rösträtt för kvinnor, under signaturen "Cronan". 1939 tilldelades hon Kungliga Patriotiska Sällskapets medalj.[11]

Den Arvika-baserade konstgruppen OTALT har uppmärksammat Olga Segerbergs och Brita Cronas engagemang i rösträttsfrågan, liksom deras arbete som fotografer, i utställningen "Kvinnor bakom kameran", som anordnades på Såguddens museum 2020.[11]

Referenser redigera

  1. ^ [a b] läs online, www.svenskagravar.se .[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d] Sveriges dödbok 1815–2022, nionde utgåvan, Sveriges Släktforskarförbund, december 2023, Crona, Brita.[källa från Wikidata]
  3. ^ Karlskrona amiralitetsförsamling AI:62 (1871-1880) Bild 101 / Sida 64, husförhörslängd, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ Årsberättelser för landsföreningen och lokalföreningarna för kvinnans politiska rösträtt 1917, 1918, läs online.[källa från Wikidata]
  5. ^ Årsberättelser för Landsföreningen och lokalföreningarna för kvinnans politiska rösträtt, Oskar Eklunds boktryckeri, 1917, läs online, läst: 22 april 2021.[källa från Wikidata]
  6. ^ Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt, Årsberättelser för Landsföreningen och lokalföreningarna för kvinnans politiska rösträtt, Oskar Eklunds boktryckeri, 1917, läs online, läst: 22 april 2021.[källa från Wikidata]
  7. ^ Årsberättelser för Landsföreningen och lokalföreningarna för kvinnans politiska rösträtt, Oskar Eklunds boktryckeri, läs online, läst: 27 april 2021.[källa från Wikidata]
  8. ^ Nils Lundström, Svenska kvinnor i offentlig verksamhet : porträtt och biografier, 1924, läs online.[källa från Wikidata]
  9. ^ läs online, www.skbl.se .[källa från Wikidata]
  10. ^ ”Svenska Dagbladets historiska arkiv”. Svenska Dagbladet: s. 2. 4 maj 1951. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/arkiv/1951-05-04/2. Läst 9 februari 2022. 
  11. ^ [a b c] Olga Constantia Segerberg, www.skbl.se/sv/artikel/OlgaConstantiaSegerberg, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Tilda Segerberg), hämtad 2022-02-09. Tillgänglig under CC BY-SA 4.0.
  12. ^ Klint, Gunilla Rung (4 september 2017). ”De ger röst åt våra glömda mödrar”. NWT. https://www.nwt.se/2017/09/04/de-ger-rost-at-vara-glomda-modrar/. Läst 9 februari 2022.