Bottna socken
Bottna socken i Bohuslän ingick i Kville härad, ingår sedan 1971 i Tanums kommun och motsvarar från 2016 Bottna distrikt.
Bottna socken Socken | |
Land | Sverige |
---|---|
Landskap | Bohuslän |
Härad | Kville härad |
Kommun | Tanums kommun |
Bildad | medeltiden |
Area | 18 kvadratkilometer |
Upphov till | Bottna landskommun Bottna församling |
Motsvarar | Bottna distrikt |
Tingslag | Norrvikens tingslag (–) Kville, Tanums och Bullarens tingslag (–) Kville tingslag (–) |
Karta | |
Bottna sockens läge i Västra Götalands län. | |
Koordinater | 58°30′15″N 11°22′45″Ö / 58.50416667°N 11.37916667°Ö |
Koder, länkar | |
Sockenkod | 1538 |
Namn (ISOF) | lista |
Kulturnav | länk |
Hembygds- portalen | Bottna distrikt |
Redigera Wikidata |
Socknens areal är 18,4 kvadratkilometer, varav 17,98 land.[1] År 2000 fanns här 234 invånare.[2] Orten Gerlesborg samt sockenkyrkan Bottna kyrka ligger i socknen.
Administrativ historik
redigeraBottna socken har medeltida ursprung.
Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Bottna församling och för de borgerliga frågorna bildades Bottna landskommun. Landskommunen uppgick 1952 i Kville landskommun som 1971 uppgick i Tanums kommun.[2]
1 januari 2016 inrättades distriktet Bottna, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.
Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Kville härad. De indelta soldaterna tillhörde Bohusläns regemente, Sotenäs kompani och de indelta båtsmännen tillhörde 1:a Bohusläns båtsmanskompani.[3][4]
Vid en brand i Kville prästgård 1904 förstördes pastoratets arkiv och därmed kyrkböcker för släktforskning.
Geografi och natur
redigeraBottna socken ligger nordväst om Uddevalla innanför Bottnafjorden. Socknen består av lerdalar och bergshöjder.[5][1][6]
Socknen ligger söder om Kville socken och öster om Svenneby socken.
Största insjö är Tåsteröds stora vatten som delas med Bärfendals socken i Munkedals kommun och Tossene socken i Sotenäs kommun.
I Skärholmen fanns ett gästgiveri.[7]
Fornlämningar
redigeraBoplatser och två dösar från stenåldern har påträffats. Från bronsåldern finns gravrösen, varav ett stort vid Skibevall, och drygt 150 hällristningar. Från järnåldern finns ett flertal gravar.[5][8][9][6]
Befolkningsutveckling
redigeraBefolkningsutveckling i Bottna socken 1571-1970 | ||||
---|---|---|---|---|
År | Invånare | |||
1571 | 123 | |||
1620 | 173 | |||
1699 | 230 | |||
1718 | 230 | |||
1735 | 246 | |||
1751 | 300 | |||
1780 | 358 | |||
1805 | 392 | |||
1830 | 599 | |||
1865 | 733 | |||
1880 | 680 | |||
1900 | 631 | |||
1910 | 630 | |||
1920 | 615 | |||
1930 | 605 | |||
1940 | 476 | |||
1950 | 413 | |||
1960 | 323 | |||
1970 | 221 | |||
Källa:
Andersson Palm, Lennart (2000). Folkmängden i Sveriges socknar och kommuner 1571-1997 |
Namnet
redigeraNamnet skrevs 1346 Kuilda och kommer från kyrkbyn. Namnet innehåller botten, '(det inre av en) vik' syftande på den inre delen av Bottnafjorden.[10]
Se även
redigeraReferenser
redigera- ^ [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Bottna socken
- ^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8
- ^ Om Bohusläns båtsmanskompanier
- ^ Administrativ historik för Bottna socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
- ^ [a b] Sjögren, Otto (1933). Sverige geografisk beskrivning del 4 Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs, Skaraborgs och Värmlands län. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9941
- ^ [a b] Nationalencyklopedin
- ^ Skärholmen i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
- ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Bottna socken
- ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Bottna socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
- ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf
Vidare läsning
redigera- Holmberg, Axel Emanuel (1867). Bohusläns historia och beskrifning. D. 2, Norrviken, Sunnerviken och Oroust. Örebro. sid. 119-124. Libris 417491. https://runeberg.org/aehbhob/2/0121.html
Externa länkar
redigera- Arkiv relaterade till Bottna socken. Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
- Föremål från Bottna socken. Källa: Digitalt Museum, Nordiska museet m.fl.
- Fornlämningar, Statens historiska museum: Bottna socken
- Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Bottna socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
- Bottna socken i C.M. Rosenberg (1882–1883). Geografiskt-statistiskt handlexikon över Sverige. Stockholm: A.V. Carlsons förlag.
- Bottna socken i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870