Ett våningsplan är utrymmet mellan två bjälklag i en byggnad. Våningsplanet brukar benämnas med hänsyn till vilken nivå ovan (eller under) marken den finns, exempelvis källarvåning och övervåning. En källarvåning ligger i regel helt under marknivån. Ett våningsplan som ligger delvis under marken på grund av markens lutning kallas suterrängvåningsplan[1].

Illustration av våningsplan i en byggnad.
Uppslagsordet våning pekar hit. Det ordet kan även avse en Lägenhet.

Numrering av våningsplan redigera

Våningsplanen numreras vanligtvis nerifrån och uppåt men där numreringen av entréplanet kan vara olika.

Sverige redigera

I svenskt vardagsbruk, till exempel i hissar, numreras vanligen entréplanet som våning 0 eller är märkt med E, B eller BV ("bottenvåning"). Därefter fortsätter numreringen med nummer 1 för den våning som är en trappa upp. Detta varierar dock. I språkbruket förekommer också att entréplanet benämns "första våningen", och följaktligen den ovanför för "andra våningen".

I förordningen om lägenhetsregister (2007:108)[2] anges att lägenheter ska numreras med fyra siffror, varav de två första ska avse våningsplan. I Lantmäteriets föreskrifter (LMVFS 2007:3) om lägenhetsregister[3] anges i § 11 att "Numreringen av våningsplan börjar med 10 på entréplanet. Våningsplanen under entréplan numreras nedåt med 09, 08 osv".[4][3]

I standarden som behandlar beteckningssystem av byggnader och byggnadsdelar för byggritningar (SS- EN ISO 4157-1[5]) beskrivs det att varje våning ska numreras nerifrån och upp i löpande följd, med början på 1 för understa användbara våning. Denna metodik möjliggör alltså att olika våningsnummer för entréplanet används i olika byggnader.

Andra länder redigera

I exempelvis Norge och USA är 1:a våningen beteckningen för "bottenplan"[6][7] men i många andra länder är det precis som Sverige beteckningen på våningen "en trappa upp". Trots att engelska är huvudspråket i både Storbritannien och USA används inte samma system i båda länderna.

Se även redigera

Referenser redigera