Borstbindare är en person som binder borstar eller kvastar. Ett eget skrå för borstbindare inrättades i Sverige och Finland 1749 och existerade fram till skråväsendets avskaffande 1846.[1] Ett verksamt borstbindarskrå fanns under 1700-talet endast i Stockholm. För att etablera ett sådant skråämbete krävdes att det i samma stad fanns minst tre borstbindarmästare. Småskalig men för sin kvalitet erkänd borsttillverkning förekom på 1800-talets början även på mindre och större orter, exempelvis i Vederslövs socken i Småland, i Tomelilla och i Uddevalla. Även i landets fängelser ägnade man sig åt att borstbindning.[2] I Sverige var borstbinderi länge en vanlig sysselsättning för synskadade och blinda.[3] Organisationen De Blindas Förening, försåg synskadade med material och organiserade borstförsäljningen. Den hantverksskola för blinda män som grundades i Kristinehamn utbildade synskadade borstbindare. Ännu på 1950-talet fanns cirka 800 yrkesverksamma borstbindare i riket.[4]

Skulptur av en kvastbindare på rådhusbrunnen Neukirchen i region Pfalz Tyskland.
Borstmakare i Mangskog, Värmland, tidigt 1900-tal.

Idiom redigera

Det finns ett par svenska idiom om borstbindare – ”att supa som en borstbindare” och ”att svära som en borstbindare”. Uttrycket ”att röka som en borstbindare” är troligen tillkommet senare. [5] Uttrycket ”att supa som en borstbindare” anses inlånat från det tyska uttrycket [6] ”saufen wie ein Bürstenbinder” (”supa som en borstbindare”). Det är en ordlek med verbet ”bürsten” som förutom ”borsta” betydde ”supa” som slanguttryck. Uttrycket lånades in i svenskan varvid dock ordleken i viss mån gick förlorad. ”Borsten” och ”borsta” är slanguttryck, även i vissa svenska dialekter, för ”sprit” och ”supa”.

Referenser redigera

  1. ^ Stockholms Stads Historia från stadens anläggning till närwarande tid, utgiven av Nils LundequistZacharias Hæggströms förlag.
  2. ^ Nyström Bengt, Biörnstad Arne, Bursell Barbro, red (1989). Hantverk i Sverige: om bagare, kopparslagare, vagnmakare och 286 andra hantverksyrken. Stockholm: LT i samarbete med Nordiska museet. sid. 89. Libris 8350415. ISBN 9136026379 
  3. ^ ”Borstbinderi”. Synskadades Riksförbund. den 3 november 2010. Arkiverad från originalet den 1 maj 2013. https://web.archive.org/web/20130501052850/http://www.srf.nu/om-oss/synskadades-museum/Synskadades-historia/Synskadade-i-arbetslivet/Borstbinderi/. 
  4. ^ Nyström Bengt, Biörnstad Arne, Bursell Barbro, red (1989). Hantverk i Sverige: om bagare, kopparslagare, vagnmakare och 286 andra hantverksyrken. Stockholm: LT i samarbete med Nordiska museet. sid. 89. Libris 8350415. ISBN 9136026379 
  5. ^ DN.se Arkiverad 18 juni 2011 hämtat från the Wayback Machine.
  6. ^ ”saufen/trinken wie ein Bürstenbinder”. Arkiverad från originalet den 22 december 2015. https://web.archive.org/web/20151222161544/http://www.redensarten.net/Buerstenbinder.html. Läst 18 december 2015.