Bombus morio[2][3][4] är en biart som först beskrevs av Nils Samuel Swederus 1787. Den ingår i släktet humlor och familjen långtungebin.[5][6] Inga underarter finns listade.[5]

Bombus morio
Bombus morioTibouchina granulosa i Brasilien.
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamLeddjur
Arthropoda
UnderstamSexfotingar
Hexapoda
KlassEgentliga insekter
Insecta
OrdningSteklar
Hymenoptera
ÖverfamiljBin
Apoidea
FamiljLångtungebin
Apidae
SläkteHumlor
Bombus
UndersläkteThoracobombus[1]
ArtBombus morio
Vetenskapligt namn
§ Bombus morio
Auktor(Swederus, 1787)
Bombus morio på Tibouchina granulosa i Brasilien.
Bombus morioTibouchina granulosa i Brasilien.
Hitta fler artiklar om djur med

Utseende redigera

Bombus morio är en stor[7], helsvart humla[8].

Ekologi redigera

Arten hämtar nektar och pollen bland annat från myrtenväxter, som Myrcia splendens, Myrcia multiflora, Myrcia racemosa, Myrcia brasiliensis och Psidium cattleianum. Pollen hämtas med en metod som på engelska kallas "buzz pollination"; humlan vibrerar flygmusklerna kraftigt, så att pollenet skakas av. Samtidigt lossnar en del av pollenet på humlans kropp och pollinerar växten.[7]

Humlan försvarar ihärdigt sina bon, och de samlade attackerna från humlorna kan ge tydliga förgiftningssymptom hos fridstörarna (i likhet med alla bin utom honungsbin kan humlor stickas flera gånger). Två individer av en grupp forskare som i en djungel i Venezuela råkade skada ett bo av Bombus morio blev stuckna flera gånger, med kraftiga smärtor i extremiteter och buk samt blåmärken och blödningar vid stickställena. Två timmar senare, när de initiala symptomen klingat av, drabbades de av kraftig svettning, frossbrytningar, illamående, kräkningar, förvirringssymptom och matthet. De drabbade fick söka läkare när de kom till bebyggda trakter, sex dagar efter händelsen, men tillfrisknade utan restsymptom.[9]

Utbredning redigera

Utbredningsområdet omfattar norra Argentina (provinserna Catamarca, Chaco, Corrientes, Formosa, Jujuy, Misiones, Salta, Santa Fé, Santiago del Estero och Tucumán), Bolivia (departementen Cochabamba, Beni, La Paz, Santa Cruz och Tarija), Brasilien (delstaterna Bahia, Espírito Santo, Mato Grosso, Mato Grosso do Sul, Minas Gerais, Paraná, Rio Grande do Sul, Rio de Janeiro, Santa Catarina och São Paulo), Colombia (departementet Santander), Ecuador (provinserna Pichincha och Tungurahua), Paraguay, Peru (regionerna Cuzco och San Martín samt provinsen Lima), Uruguay samt Venezuela (delstaten Carabobo).[10]

Bildgalleri redigera

Källor redigera

  1. ^ Thoracobombus (på engelska). Natural History Museum, London. http://www.nhm.ac.uk/research-curation/research/projects/bombus/th.html#morio. Läst 30 januari 2015. 
  2. ^ (2008) , manuscript, World Bee Checklist Project - update 2008-09
  3. ^ Williams, P. H. (1998) An annotated checklist of bumble bees with an analysis of patterns of description (Hymenoptera: Apidae, Bombini), Bulletin of the Natural History Museum (Entomology), vol. 67, no. 1
  4. ^ (2006) , website, Bombus - bumblebees of the world
  5. ^ [a b] Roskov Y., Kunze T., Orrell T., Abucay L., Paglinawan L., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., Baillargeon G., Decock W., De Wever A., Didžiulis V. (red.) (2014). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2014 Annual Checklist.”. Species 2000: Naturalis, Leiden, Nederländerna. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2014/search/all/key/bombus+morio/match/1. Läst 30 januari 2015. 
  6. ^ ITIS Bees: World Bee Checklist. Ruggiero M. (project leader), Ascher J. et al., 2009-09-28
  7. ^ [a b] Adriana De O. Fidalgo och Astrid De M. P. Kleinert (2009). ”Reproductive biology of six Brazilian Myrtaceae:‐is there a syndrome associated with buzz-pollination?” (på engelska). New Zealand Journal of Botany 47 (4). doi:10.1080/0028825x.2009.9672712. http://dx.doi.org/10.1080/0028825x.2009.9672712. Läst 31 augusti 2015. 
  8. ^ José Eustáquio Santos Júnior, Fabrício R. Santos och Fernando A. Silveira (2015). ”Hitting an Unintended Target: Phylogeography of Bombus brasiliensis Lepeletier, 1836 and the First New Brazilian Bumblebee Species in a Century (Hymenoptera: Apidae)” (på engelska). Plos One. doi:10.1371/journal.pone.0125847. http://journals.plos.org/plosone/article?id=10.1371/journal.pone.0125847. Läst 31 augusti 2015. 
  9. ^ Alexis Rodríguez-Acosta, Ricardo Guerrero, Matías Reyes och Bárbara Szymanska (1998). ”Picaduras venenosas en el mundo tropical: accidente por mordeduras y picaduras de un enjambre de abejorros en una selva lluviosa venezolana” (på spanska/engelska). Revista Cubana de Medicina Tropical 50 (1). Arkiverad från originalet den 23 september 2015. https://web.archive.org/web/20150923195553/http://www.bvs.sld.cu/revistas/mtr/vol50_1_98/mtr01198.htm. Läst 31 augusti 2015. 
  10. ^ J. S. Moure och G. A. R. Melo (3 juli 2012). Bombus (Fervidobombus) morio (Swederus, 1787)” (på engelska). Moure's Bee Catalogue. http://moure.cria.org.br/catalogue?id=28869. Läst 31 augusti 2015.