Öppna huvudmenyn

BOEL-provet (blicken orienterar efter ljudet) är ett prov på barn i 7–9-månadersåldern för att diagnostisera hörselskador. Barnet och undersökaren har först ögonkontakt, därefter pinglar man bland annat med en bjällra placerad 15 cm bakom barnet. Vid normal kommunikation vänder sig barnet mot ljudkällan.[1] Förutom hörsel undersöker testet andra förmågor, som syn, social kontakt och viss psykomotorisk utveckling.[2]

I den så kallade BOEL-låda ingår även en greppare, en snurra, två klockor och två bjällror. Testet kan, förutom hörselskador, bland annat fånga upp om barnet kan fästa blicken, ger kontaktleende, har symmetriska ögonrörelser (det vill säga inte skelar), kan sitta utan stöd, har stadiga huvudrörelser eller ger svarsljud. Det kan vara svårt att tolka och avläsa barnet och Boelprovet kan vara ett tillfälle att på ett strukturerat sätt skapa sig en uppfattning om barnet och få ett samlad bild av barnets utvecklingsstadium.[2]

Testet inkluderades i BVC-kontrollerna under 1970-talet. Testet är mycket beroende på undersökarens vana, skicklighet och erfarenhet. Det går inte att använda på nyfödda, vilket innebär att man "tappar" viktiga månader innan hörselnedsättningen diagnostiseras.[3]

På senare tid har det framförts kritik mot Boeltestet. I en dansk utvärdering visade sig att testet inte fångade upp något av barnen (6 av 2500) med allvarlig hörselnedsättning, medan den visade falskt utslag på 14 procent. Ett mer kostsamt alternativ till Boeltestet är maskinell testning, OAE (Oto Akustisk Emission) av nyfödda. Sådan testning genomförs idag på nyfödda i bland annat Östergötlands läns landsting.[3]

Kritiken har inte stått oemotsagd. Boeltestet är inte enbart en hörselkontroll, utan snarare en kommunikationskontroll. Boeltestet kan upptäcka även andra störningar i det lilla barnets kommunikationsprocess med andra och anses kunna ge en indikation på exempelvis autism eller aspergers syndrom.

KällorRedigera

Se ävenRedigera

Artikel av Helena Lagercrantz, i Vi föräldrar 2003(4):30-31: Flickan bakom Boeltestet