Bo Manne Olofsson Hellström, född 3 november 1890 i Norrköping, död 6 december 1967, var en svensk väg- och vattenbyggnadsingenjör. Han var brorson till Anders Hellström.

Hellström utexaminerades från Kungliga Tekniska högskolan (KTH) 1914, var tf. professor vid Chalmers tekniska institut i Göteborg 1918–20, blev teknologie doktor 1940 och docent i vattenbyggnad vid KTH samma år, var professor där 1942–57 och därefter konsulterande ingenjör vid AB Vattenbyggnadsbyràn.

Hellström genomförde undersökningar av vattenkraftanläggningar i Malacka, Siam, Indien, Australien, Egypten och Pakistan. Han tilldelades Polhemspriset 1921 tillsammans med Ragnar Berwald för bidrag till beräkningar av vissa betongkonstruktioner och invaldes som ledamot av Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) år 1941.

Bibliografi i urval redigera

  • Om temperaturvariationer och temperaturspänningar i betongkonstruktioner (tillsammans med Franz Ragnar Berwald 1922)
  • Israels tåg genom Röda havet (1924)
  • Perak Hydro-Electric Scheme (1936)
  • Wind Effect on Lakes and Rivers (doktorsavhandling 1940)
  • Subterranean Water in the Libyan Desert (1940)
  • A Remarkable Method of Irrigation (1961)

Källor redigera