Blues Quality
Blues Quality var ett bluesband, ursprungligen från Örebro, som verkade mellan 1967 och 1970[1][2][3].
| Blues Quality | |
 Blues Quality 1967 | |
| Genre | Blues |
|---|---|
| År som aktiva | 1967, 1968, 1969, 1970, |
| Artistsamarbeten | Peps Persson som Peps & Blues Quality |
| Senaste medlemmar | |
| Mats Strömberg - orgel, piano, trumpet Lasse Wellander - gitarr Magnus Tingberg - altsaxofon Pär David Johnson - bas Bosse Skoglund- trummor | |
| Tidigare medlemmar | |
| Per-Åke Måssebäck - sång Tommy Svensson - gitarr Torbjörn Andersson - bas Henry Larsson - bas Sjunne Ferger - trummor | |
T.S. People redigera
Blues Quality var en fortsättning på gruppen T.S. People som bildats 1965 med Tommy Svensson (gitarr, sång) och Sjunne Ferger (trummor) som drivande medlemmar. Övriga medlemmar var organisten Mats Strömberg och basisten Torbjörn Andersson. Per-Åke Måssebäck anslöt som leadsångare hösten 1966 och gotlänningen Henry Larsson blev ny basist i slutet av samma år. Förutom sina egna spelningar kompade man Emile Ford på folkparksturné 1965 och agerade förband vid flera utländska gästbesök i Örebro, bland annat åt The Kinks i september 1966 och The Troggs i november 1966.
Blues Quality redigera
I januari 1967 hade bandet bytt namn till Blues Quality[2] med Henry Larsson som ny basist. Bandet bestod då av:
- Per-Åke Måssebäck - sång
- Tommy Svensson - gitarr
- Mats Strömberg - orgel, munspel[4]
- Henry Larsson - bas
- Sjunne Ferger - trummor
I augusti 1967 medverkade Blues Quality i Sveriges Radios popbandstävling som sändes i radioprogrammet Opopoppa från Skansen. Bandet hamnade på tredje plats i finalen efter vinnarna Lucas från Göteborg (med bl.a. Janne "Lucas" Persson) och andrapristagarna Plupps från Luleå.[2] Man framförde två blueslåtar vilket var lite ovanligt i sammanhanget, "Rock me" av B.B. King och "Call it stormy monday" av T-Bone Walker. I augusti 1967, strax innan finalen, hade bandet spelat in en singel med två B.B. King-låtar, ”Rock me”/”Gamblers blues[5]” på skivetiketten SweDisc.
Basisten Henry Larsson slutade i Blues Quality i september 1967 för att studera och ersattes av Peter Forsberg som var med året ut. Han ersattes av Pär David Johnson[2]. Sångaren Per-Åke Måssebäck lämnade bandet under våren 1968 för att gå till sjöss. Efter det var den norske sångaren och saxofonisten Björn Johansen med i bandet under en period. En singel gavs ut med denna konstellation, ”O Pretty Woman”/”Stormy Monday[6]”, även den på etiketten SweDisc. Den allt tydligare inriktningen på renodlad blues fick den mer jazzinriktade Björn Johansen att framåt sommaren 1968 lämna bandet som nu återigen var utan sångare.
Förutom alla andra spelningar och konserter så agerade Blues Quality också förband till Downliners Sect i januari 1967, till Rolling Stones vid den skandalomsusade konserten på Vinterstadion i Örebro i mars 1967[7], till John Mayall's Bluesbreakers i oktober 1967 och till Fleetwood Mac i maj 1968.
Peps & Blues Quality redigera
Under sommaren 1968 inledde Blues Quality ett samarbete med Linkin' Louisiana Peps, som Peps Persson då kallade sig. Konstellationen verkade under namnet Peps & Blues Quality[8]. Lasse Wellander ersatte under hösten Tommy Svensson som gitarrist, detta efter att båda två ingått i bandet under en övergångsperiod. En tid senare slutade också Sjunne Ferger för att satsa mer på jazzmusik och han ersattes av Bosse Skoglund. Bandet hade då också utökats med saxofonisten Magnus Tingberg.[2]
Peps & Blues Quality turnerade flitigt och 1969 gav man också ut LP:n Sweet Mary Jane[9] på skivmärket Sonet. Man medverkade också på två låtar ("Stockholm Blues"/"Eagle Rise[10]") på Kaliyuga Express[10], ett album från 1970 med den amerikanske sångaren och gitarristen Mike Castle.[2]
Bandets upplösning redigera
Peps lämnade samarbetet av hälsoskäl under våren 1970 och Blues Quality upplöstes en tid därefter. Både Kisa Magnusson och Susie Heine hade innan dess varit aktuella som ersättare och Mats Ronander hade vid ett par tillfällen hoppat in i bandet. Efter sommaren bildade Bosse Skoglund, Pär David Johnson, Lasse Wellander och Mats Ronander bandet Nature.[2]
Diskografi redigera
Singlar
- 1967 Rock me/Gamblers blues (SweDisc)
- 1968 O Pretty Woman/”Stormy Monday (SweDisc)
Album
- 1969 Sweet Mary Jane (Sonet)
Övrig medverkan
- 1970 Stockholm Blues/Eagle Rise på albumet Kaliyuga Express[10] med Mike Castle (Sonet)
Källor redigera
- ^ ”Blues Quality”. https://rateyourmusic.com/artist/blues_quality. Läst 8 april 2020.
- ^ [a b c d e f g] ”Håkans Pop: Blues Quality, bluespionjärer i Sverige”. www.hakanpettersson.se. http://www.hakanpettersson.se/blogg.php?id=5167. Läst 4 april 2020.
- ^ ”Power House - Jazzklubb i Örebro”. gorek.se. https://gorek.se/ph/bq.htm. Läst 6 juni 2020.
- ^ ”Ny blueskväll på Norra Vättern”. Nerikes Allehanda. 28 april 2016.
- ^ ”Blues Quality - Rock Me / Gamblers Blues” (på engelska). Discogs. https://www.discogs.com/Blues-Quality-Rock-Me-Gamblers-Blues/release/6630194. Läst 31 mars 2020.
- ^ ”Blues Quality - O Pretty Woman / Stormy Monday” (på engelska). Discogs. https://www.discogs.com/Blues-Quality-O-Pretty-Woman-Stormy-Monday/release/6630204. Läst 31 mars 2020.
- ^ ”Stones glömmer aldrig Örebro”. www.expressen.se. https://www.expressen.se/nyheter/stones-glommer-aldrig-orebro/. Läst 5 april 2020.
- ^ ”50 år: Publikrekord på Club Medina”. Katrineholms-Kuriren: s. 7. 20 maj 2019. ”Nypremiären på Club Medina blev en verklig succé. Hela 450 ungdomar - nytt publikrekord - kom för att lyssna till Linkin Louisiana Peps och Blues Quality.”
- ^ ”Peps & Blues Quality” (på engelska). Discogs. https://www.discogs.com/artist/2785236-Peps-Blues-Quality. Läst 31 mars 2020.
- ^ [a b c] ”Mike Castle - Kaliyuga Express” (på engelska). Discogs. https://www.discogs.com/Mike-Castle-Kaliyuga-Express/release/1865255. Läst 1 april 2020.