Blanfordimys[1] är ett släkte av däggdjur som ingår i familjen hamsterartade gnagare.[1][2]

Blanfordimys
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassDäggdjur
Mammalia
InfraklassHögre däggdjur
Eutheria
OrdningGnagare
Rodentia
FamiljHamsterartade gnagare
Cricetidae
UnderfamiljSorkar
Arvicolinae
SläkteBlanfordimys
Vetenskapligt namn
§ Blanfordimys
AuktorArgyropulo, 1933
Hitta fler artiklar om djur med

Systematik redigera

Kladogram enligt Catalogue of Life[1]:

Blanfordimys 

Blanfordimys afghanus



Blanfordimys bucharicus



Beskrivning redigera

Dessa sorkar förekommer i centrala Asien. De vistas där i torra områden som halvöknar, stäpper och grästäckta bergstrakter. Bergstrakterna kan vara upp till 2200 meter höga.[3]

Arterna når en kroppslängd (huvud och bål) av 9 till 11 cm, en svanslängd av 2 till 3 cm och en vikt mellan 25 och 34 g. Den långa pälsen har på ovansidan en gråbrun färg och är på buken ljusare till vitaktig. Dessa sorkar har små avrundade öron och jämförelsevis stora ögon. De skiljer sig från andra sorkar i skallens konstruktion.[3]

Individerna gräver gångar som ligger 20 till 30 cm under marken. Troligen använder en individ flera tunnelsystem. Honan föder upp till fyra ungar per kull.[3]

Status redigera

Inga hot är kända och IUCN listar båda arter som livskraftig (LC).[4]

Källor redigera

  1. ^ [a b c] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (14 mars 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. Arkiverad från originalet den 18 juni 2012. https://web.archive.org/web/20120618223324/http://www.catalogueoflife.org/services/res/2011AC_26July.zip. Läst 24 september 2012. 
  2. ^ Wilson & Reeder, red (2005). Blanfordimys (på engelska). Mammal Species of the World. Baltimore: Johns Hopkins University Press. ISBN 0-8018-8221-4 
  3. ^ [a b c] Nowak, Ronald M. (1999). ”Afghan Voles”. Walker's Mammals of the World. Baltimore: Johns Hopkins University Press. sid. 1469/70. Libris 5677490. ISBN 0-8018-5789-9 
  4. ^ Blanfordimys på IUCN:s rödlista, läst 17 mars 2013.

Externa länkar redigera