Bismarck (släkt)
Bismarck (ursprungligen Bismark) är en gammal tysk adelssläkt från Altmark i Brandenburg, där den upptog namnet efter staden Bismark i Stendal dit släkten mycket tidigt inflyttat och där den efterhand erhöll stort inflytande och anseende.
| Bismarck (släkt) | |
 | |
 Sigill | |
 Furstligt vapen från 1873 | |
| Känd sedan | 1270 |
|---|---|
| Ursprung | Altmark i Brandenburg |
| Stamfar | Herebordus från Bismark |
| Sätesgård | slottet Burgstall |
| Synonym | Bismark |
 Adel i Tyskland | |
| Namn | Bismarck |
| Naturaliserad | Tysk uradel |
Den äldste kände medlemmen är Herebordus från Bismark, död omkring 1280, vilken 1270 var gillesålderman i Stendal. Hans sonsons son Nikolaus "Klaus" von Bismar (död 1377) erhöll 1345 tillsammans med sina bröder slottet Burgstall i kommunen Burgstall av markgreven Ludvig av Brandenburg, varigenom släkten uppgick i den feodala slottsadeln. 1562 tillbytte sig kurfursten Joakim II av Brandenburg släktgodset Burgstall av ståthållaren i Altmark, Friedrich von Bismarck (1516-1586) som därvid i stället erhöll godsen Schönhausen, Fischbeck, Crevese med flera.
Hans båda söner, Pantaleon von Bismarck (1539-1604) och Ludolf von Bismarck (1541-1590) gav upphov till släktens huvudlinjer, Bismarck-Crevese och Bismarck-Schönhausen.
Till linjen Bismarck-Schönhausen hörde Otto von Bismarck som 1865 erhöll preussisk grevevärdighet och 1871 titeln furst Bismarck med primogenitur. Andra förgreningar av ätten Bismarck har uppkommit genom de grevliga husen von Bismarck-Bohlen (1818), von Bismarck-Osten (1906), von Bismarck-Schierstein (1818) och von Bismarck (den badensiska eller rhenska grenen, 1816).
De båda sistnämnda grenarna är numera utslocknade.
Lista över ättens gods redigera
- Burgstall (1345–1562) – Landkreis Börde / Altmark
- Döbbelin (1344–1945 & seit 1991) – Kreis Stendal / Altmark
- Briest (1345–1945 & seit ca. 1997) – Kreis Stendal / Altmark
- Uenglingen (1375 – Ende des 19. Jahrhunderts) – Kreis Stendal / Altmark
- Krevese (1562–1818) – Kreis Stendal / Altmark (im Tausch gegen Burgstall)
- Schönhausen I. (1562–1945) – Kreis Stendal / Altmark (im Tausch gegen Burgstall)
- Schönhausen II. (1562–1830 & 1885–1945) – Kreis Stendal / Altmark (im Tausch gegen Burgstall)
- Kniephof (1725–1945) – Kreis Naugard / Pommern
- Jarchlin (1725–1945) – Kreis Naugard / Pommern
- Külz (1727–1945) – Kreis Naugard / Pommern
- Birkholz (1739–1856) – Kreis Stendal / Altmark
- Welle (1780–1945) – Kreis Stendal / Altmark
- Zehntenhof Schierstein (1809–1906) – Wiesbaden, Hessen
- Karlsburg (1818–1945) – Kreis Greifswald / Vorpommern (geerbt von der Familie von Bohlen)
- Niederhof (1818–1945) – Kreis Grimmen / Vorpommern
- Lasbeck (1854–1945) – Kreis Regenwalde / Pommern
- Varzin (1867–1945) – Kreis Rummelsburg / Pommern (erworben durch Otto v. B.)
- Gut Lilienhof (1870–ca. 1918) – Breisgau / Baden
- Reinfeld (1871–1945) – Kreis Rummelsburg / Pommern (von Johanna von Puttkamer, Ehefrau des Otto v. B. geerbt)
- Friedrichsruh (seit 1871) – Kreis Herzogtum Lauenburg (kaiserliche Dotation an Otto v. B. als Dank für die Reichsgründung)
- Heydebreck (1895–1945) – Kreis Regenwalde / Pommern
- Plathe (1895–1945) – Kreis Regenwalde / Pommern
- Woblanse (1919–1945) – Kreis Rummelsburg / Pommern
- Wülfingerode (1936–1945) – Kreis Nordharz / Thüringen
- Sollstedt (1936–1945) – Kreis Nordharz / Thüringen
- Wangeritz (1938–1945) – Kreis Naugard / Pommern
Bildgalleri redigera
Källor redigera
- Carlquist, Gunnar, red (1939 (nyutgåva)). Svensk uppslagsbok. Bd 3. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 1194-1195