Öppna huvudmenyn

Big Glenn

Big Glenn var ett vindkraftverk vid Göteborgs hamninlopp som restes 2011 och revs 2018.

Big Glenn
PlatsRisholmen, Göteborg
LandSverige Sverige
ÄgareGöteborg Energi AB
Färdigställt2011
Stängdes2018
Kapacitet
Årsproduktion för Planerad15 GWh/år
Medelproduktion under 5 år6,5 GWh/år
Kumulativ produktion45,6 GWh
Byggnation
KonstruktörGeneral Electric
Konstruktionskostnad80 MSEK

Innehåll

BeskrivningRedigera

Verket uppfördes 2011 på Risholmen vid Göteborgs hamninlopp genom ett samarbete mellan flera aktörer, främst General Electric, Göteborg Energi och Chalmers. Verket uppfördes som en första prototyp för ett antal havsbaserade vindkraftverk som då planerades i Hake Fjord, kallat Vindplats Göteborg, ett projekt som senare fick avslag i Mark- och miljödomstolen i december 2014.[1] Avslaget motiverades med risken för att under uppförandeprocessen orsaka spridning av gamla förorenade muddermassor, men också konflikter med riksintresse för sjöfart och friluftsliv samt bristande samhällsekonomisk nytta.

Verket var under sin drifttid 2011–2018 Sveriges största vindkraftverk med en toppeffekt på 4,1 MW och en möjlig årsproduktion på cirka 15 GWh. Leverantör var General Electric, tornhöjden var 85 meter, rotordiametern 113 meter och vingspetsarnas högsta höjd 145 meter. Kostnaden angavs till 80 miljoner kronor,[2] vilket med den angivna årsproduktionen och en antagen livslängd på 25 år skulle gett en investeringskostnad på 21 öre/kWh.[3]

Verket hade en acceptabel tillgänglighet de 3 första åren, men fick sedan betydande driftproblem, och kom under sina 7 år att producera ca 45 GWh[4] istället för budgeterade 105 GWh, drygt 40% av planerad produktion.

Även om verket stod på en liten halvö med vägförbindelse så var det en off-shore-maskin på så sätt att flera komponenter, till exempel de 56 meter långa vingarna, hade sådan storlek att båttransport var det enda praktiskt möjliga sättet att frakta dem till uppställningsplatsen.

Modellen på 4,1 MW och 113-meters-turbin var den första i sitt slag byggd av General Electric, som tidigare byggt något mindre maskiner, till exempel en 3,6 MW-modell som varit i drift sedan 2004 bland annat i Arklow Bank Wind Park(en) öster om Irland. Planerna var att etablera serieproduktion för Europa med tillverkning av olika delar i Norge, Sverige, Storbritannien och Tyskland. 2014 meddelade dock General Electric att man avbröt planerna på serieproduktion, vilket lämnade Göteborg Energi som ägare till en unik prototyp.[5] På grund av olika driftproblem och reservdelsproblem gjordes 2018 en överenskommelse mellan Göteborg Energi och General Electric att avveckla maskinen.[4]

Namnet "Big Glenn"Redigera

Namnet "Big Glenn" tillkom i en omröstning[6] och är ett utslag av Göteborgshumor där man anspelar på att Göteborg ibland kallas Lilla London där man i London finner Big Ben, samt föreställningen att "Glenn" är ett ovanligt vanligt förekommande namn i Göteborg. Talesättet "Alla heter Glenn i Göteborg" myntades 1982 då fotbollslaget IFK Göteborg hade inte mindre än 4 spelare med detta namn.[7]

Tekniska data[8]Redigera

Vindkraftverket var utrustat med en permanentmagnetiserad synkrongenerator, där turbinens rotation är direkt länkad till generatorn. Kraftverket hade således ingen växellåda. Till generatorn var kopplat en fulleffektomriktare bestående av back-to-back omriktare. Omriktaren på maskinsidan kontrollerar maskinens vridmoment, medan omriktaren på nätsidan kontrollerar spänningen över DC-länken samt den reaktiva effekten som matas ut på nätet. Genom arrangemanget med omriktare så är maskinens varvtal (turbin och generator) inte bunden till en multipel av nätfrekvensen, utan tillåts variera mellan 9,2 och 19 varv per minut. Genom att delvis variera varvtalet i proportion till vindhastigheten fås en bättre verkningsgrad för turbinen än vad som skulle varit möjligt med fast varvtal.

Verket började leverera ström vid vindhastigheten 3,5 m/s (inkopplingshastighet, cut-in speed). Vid denna vindhastighet är det nätt och jämnt att den producerade strömmen täcker egenförbrukning, men effekten ökar sedan kraftigt med ökande vind och uppnår toppeffekten 4,1 MW vid vindhastigheten 14 m/s (märkvind, rated wind speed). Vid vindhastigheter över märkvinden vinklas turbinbladen så att delar av vinden spills genom turbinen. Detta gör så att effekten inte överstiger toppeffekten, vilket annars skulle överbelasta kraftverket. Vid vindhastigheter över 25 m/s (urkopplingshastighet, cut-out speed) stängs kraftverket av, även detta för att inte riskera överbelastning på verket.

Den planerade årsproduktionen på 15 GWh motsvarar till exempel elförbrukningen i 3 750 lägenheter (4 000 kWh/år,lägenhet) eller 1 000 elvärmda villor (15 000 kWh/år,villa).

Tekniska data för Big Glenn[8]
Modellbeteckning GE 4.1-113
Nominell (max) effekt 4,1 MW
Rotordiameter 113 m
Svept yta 10 028,75 m2
Effekttäthet 0,03 m2/kW
Antal rotorblad 3
Vindklass IEC 1b
Minsta rotorvarvtal 9,2 rpm
Största rotorvarvtal 19 rpm
Cut-in vindhastighet 3,5 m/s
Cut-out vindhastighet 25 m/s
Rated wind speed 14 m/s

ReferenserRedigera

  1. ^ ”Avslag för Vindplats Göteborg”. Mark- och miljödomstolen, Vänersborgs tingsrätt. 17 december 2014. http://www.vanersborgstingsratt.domstol.se/Om-tingsratten/Nyheter-och-pressmeddelanden/Avslag-for-Vindplats-Goteborg/. Läst 11 december 2018. 
  2. ^ Joel Sund (25 september 2018). ”Big Glenn försvinner – tekniken kostade 80 miljoner”. svt nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/big-glenn-forsvinner-tekniken-kostade-80-miljoner. Läst 11 december 2018. 
  3. ^ Produktion på 25 år: 25*15 GWh = 375 000 000 kWh. Investeringskostnad per kWh = 80 000 000 / 375 000 000 = 21,3 öre/kWh
  4. ^ [a b] Cecilia Erdalen, pressansvarig Göteborg Energi (19 april 2018). ”Inga reservdelar till Big Glenn”. Göteborgs-Posten. https://www.pressreader.com/sweden/g%C3%B6teborgs-posten/20180419/281496456878608. Läst 12 december 2018. 
  5. ^ Patrick Smith (4 april 2014). ”GE 4.1 turbine to be kept in operation”. WindPower Offshore. https://www.windpoweroffshore.com/article/1288922/ge-41-turbine-kept-operation. Läst 12 december 2018. 
  6. ^ Mikko Natri (27 januari 2012). ”Vindkraftverket fick sitt namn”. Göteborgs-Posten. http://www.gp.se/nyheter/g%C3%B6teborg/vindkraftverket-fick-sitt-namn-1.690858. Läst 13 december 2018. 
  7. ^ ”Alla heter Glenn i Göteborg”. Göteborgs-Posten. 22 april 2013. http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.1590818-alla-heter-glenn-i-goteborg. Läst 18 maj 2015. 
  8. ^ [a b] Cecilia Isaksson, Martin Macken (2012). Simulering av vindkraftverk och närliggande elnät vid Risholmen i Göteborg i SimPowerSystems. Institutionen för Energi och Miljö, Avdelningen för Elteknik, CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA. http://publications.lib.chalmers.se/records/fulltext/165919.pdf. Läst 12 december 2018 

Externa länkarRedigera