Bibi Rödöö

svensk radioproducent och programchef på Sveriges Radio

Birthe Christina Rödöö, känd som Bibi Rödöö, född 5 september 1960 i Stockholm, är en svensk journalist och radioproducent.

Bibi Rödöö
Bibi Rödöö 2019.
Född5 september 1960 (60 år)
NationalitetSvensk
UtbildningJournalistlinjen på Stockholms universitet
Yrke/uppdragRadioproducent
HemortStockholm

BiografiRedigera

Rödöö studerade på Journalisthögskolan i Stockholm i början av 1980-talet och har arbetat på tidningar, TV4 och sedan 1987 på Sveriges Radio.[1] Hon var tidigare nyhetsreporter på Dagens Eko och under många år samhällsjournalist på flera program på P1, däribland Studio Ett. Under åtta år var hon producent och överdomare i På minuten och är numera producent på Sveriges Radio och programchef för Sommar i P1 och Vinter i P1.

Bibi Rödöö är tidigare ordförande i Public Service-klubben, en förening inom SVT, SR och UR som anordnar debatter och delar ut Ikarospriset till program inom bolagen.

RadioproduktionerRedigera

Sommar i P1Redigera

Bibi Rödöö är programchef för Sommar i P1 och Vinter i P1 i Sveriges Radio. Hon är den person som innehaft chefskapet längst sedan programmets premiär 1959. Dåvarande P1-chefen Ewonne Winblad gav Rödöö uppdraget 1996 inför 1997 års upplaga[2] och hon har sedan dess varit ansvarig för Sommarprogrammen som under åren stigit i popularitet. Rödöö leder årligen tillsammans med Ulf Elfving programmens direktsända presskonferens i Stockholm.

I samband med Sommars 50-årsjubileum 2009 initierade Rödöö ett samarbete med SVT med TV-serien Sommarpratarna, som har sänts sedan hösten 2009.[3] Samma år lanserade Rödöö ett digitalt arkiv med tidigare Sommarprogram.

Vinter i P1Redigera

2008 startade Bibi Rödöö Vinter i P1, vinterns motsvarighet till Sommarprogrammen.[4]

På minutenRedigera

Mellan 2003 och 2011 var Bibi Rödöö producent och överdomare i radioklassikern På minuten med Ingvar Storm som programledare tillsammans med en ordinarie panel bestående av Pia Johansson, Kajsa Ingemarsson, Hans Rosenfeldt och Fredrik Lindström.[5]

BibliografiRedigera

ReferenserRedigera

Externa länkarRedigera